Swedish Survivalist

Är du förberedd?




Ny tråd Svara på tråd  [ 91 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1 ... 3, 4, 5, 6, 7  Nästa
Författare Meddelande
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: sön 23 okt 2016, 08:58 
Offline
Aftonbladet vill nog aldrig intervjua mig igen
Användarvisningsbild

Blev medlem: tis 04 aug 2015, 14:10
Inlägg: 1095
Du lämnar ett tomrum. Det är tråkigt men du gör helt rätt. Om man inte mår bra till slut av preppande och nyhetsflödet, vilket är helt begripligt, så ska man göra som du. Vi behöver nog alla ta en timeout mellan varven. Njut av livet- är lätt avis på ditt vildmarksliv och mycket impad av dina kunskaper- finn balansen igen-musik och gammal god skönlitteratur kan vara en god hjälp- och välkommen tillbaka!

_________________
Klimatet.... klockan tickar...

Erst kommt das Fressen, dann kommt die Moral.


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: sön 23 okt 2016, 11:25 
Offline
Var i hela friden är stormköket?

Blev medlem: tis 29 mar 2016, 18:59
Inlägg: 45
Kan bara instämma med andra, det blir ett tomrum.

Men jag förstår dig, och lyckönskar dig i dina val


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: sön 23 okt 2016, 11:31 
Offline
Konservprovsmakare
Användarvisningsbild

Blev medlem: tis 15 sep 2015, 20:53
Inlägg: 60
Jag hade sparat den här tråden sen du startade den. Har varit ganska inaktiv här i längre perioder (aldrig varit värsta aktiv heller såklart, men ändå), men jag har alltid tänkt att "när jag får lust och tid" så ska jag läsa igenom den här tråden. Nu gjorde jag det. Shit vad bra du skriver. Och det är helt sjukt vad jag känner igen mig i din ångest. Och till sist - Vilken cliffhanger du lämnar oss med. :(

Hoppas för allt i världen att du får ordning på ångesten och depressionen, och att du en dag kanske vågar dig tillbaka hit, starkare än tidigare.

Lycka till!

_________________
"Man kanske borde ha några schyssta black metal-plattor i sin BOB va?"


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: sön 23 okt 2016, 13:48 
Offline
Do you know what the definition of a hero is? Someone who gets other people killed.
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån 17 dec 2007, 23:08
Inlägg: 342
Björngrillarn skrev:
Paus

I ljus av vad som sker i världen måste jag kontraintuitivt nog delge att jag tänker ta en paus från såväl forum som prepping på obestämd tid.

//Björne


Jag tycker du gör helt rätt i att ta en paus om du känner att prepping drar ner dig. Hoppas du kommer tillbaka vart efter!

_________________
SURVIVALIST.


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: mån 24 okt 2016, 18:32 
Offline
Det stod ju "Välkommen" på mattan utanför dörren!
Användarvisningsbild

Blev medlem: tor 27 sep 2012, 09:43
Inlägg: 1987
Ort: Norra Norrland
Kan återigen bara tacka och bocka för det grymma stödet och lyckönskningarna, min närvaro här känns plötsligt väldigt mycket meningsfullare än vad jag har trott att det har varit!

I shall return... Men på ett tag, som sagt. Läget både i omvärlden får gärna lugna ned sig en aning först, också. Kommer inte att fokusera på bunkrande längre, som jag tidigare skrivit, utan kommer snarare att gå in på kunskap och livsstilsförändringar. Jag tänker satsa hårdare på att uppfylla mina barndomsdrömmar om en gård någonstans, och en tanke som slog mig är att kanske hitta någon form av kanal för att lättare förmedla kunskap till er. Har nämligen fått mycket feedback, särskilt via PM, om att många har uppskattat min vildmarkskunskap. Youtube är väl inte speciellt OPSEC, men man ska aldrig säga aldrig ;)

Känns redan väsentligt bättre efter att jag börjat undvika att gräva ned mig alltför djupt i all skit runt omkring. Om det forsätter i denna takt man kanske på rätt köl snabbare än vad man tror.

Nu till gymmet och spana in vältrimmade fruntimmer; lite ljus i allt elände. Kompressionstights är balsam för själen...

Mvh/

Björne

_________________
“You can find meanness in the least of creatures, but when God made man the devil was at his elbow.
A creature that can do anything. Make a machine. And a machine to make the machine.
And evil that can run itself a thousand years, no need to tend it.”


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: mån 24 okt 2016, 21:45 
Offline
Greyman

Blev medlem: ons 03 sep 2014, 11:06
Inlägg: 357
Ort: Svedala
Hoppas din time-out blir kort för uppskattar dig här på forumet :) :up:

Önskar dig lycka till i jakten på bättre balans i livet, vänligen, sneakpeek


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: tis 25 okt 2016, 01:16 
Offline
Var i hela friden är stormköket?
Användarvisningsbild

Blev medlem: sön 19 okt 2014, 21:16
Inlägg: 50
Kraft & Styrka Björngrillaren! Är du i Stockholmsregionen så hooka ihop med oss i Naturliv :) sök på fb..


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: ons 22 mar 2017, 18:29 
Offline
Det stod ju "Välkommen" på mattan utanför dörren!
Användarvisningsbild

Blev medlem: tor 27 sep 2012, 09:43
Inlägg: 1987
Ort: Norra Norrland
Att gå i ett evigt mörker

Våren är tveklöst min favvotid på året. Aprildagar i solen och skaren, grönskan som sakta reser sig från vinterdvalan vid solväggarna, fåglarnas återkomst. Hur kan man inte njuta?

Om det är tre saker som vi människor tycks ta för givet så är det följande: Synen, förmågan att uppskatta skönhet, och en god tillvaro. När vi besitter dessa saker är det inte värt något. När vi förlorar det har vi förlorat mycket.

Slutet av mars är här, och idag jag gick hem i allsköns ro från jobbet som så många gånger förut. Bildäcken plaskar härligt i snömodden, molnen spricker upp och blottar en strålande sol, människor lättar på kläderna för första gången på mycket länge. Just fåglarna som nu börjar sin vårsång har en särskilt plats i mitt hjärta. Pilfinkarna sitter som knubbiga vrilar i buskarna och stirrar buttert som små surgubbar, grönfinken; nordens kanariefågel, kvittrar oavbrutet från björktopparna, blåmesen sitter bara fem meter från en bullrande arbetsplats på en kvist och sjunger sitt psi-psi-dirr för allt vad det lilla bröstet orkar. Om jag hade velat hade jag kunnat sträcka ut handen och röra vid den lilla blågula bollen, där den satt orädd och obrydd mitt i människans verk.

Även i denna grådaskiga stad finns naturen överallt. Naturens oändliga prakt och skönhet som bara väntar på att upptäckas. Ändock är det ingen som ser. Där går folket så slutna med blickarna stirrandes i backen i eller i smartphonen. Inte en människa ägnar en stund åt blåmesen som sjöng så högt att det nästan skar i trumhinnorna. De ser inte den blå himlen, de solbelysta molnkanterna, de känner inte värmen av solen på kinden där den äntligen har vaknat till liv. De ser inte ens gripenplanen som tumlar runt över flygbasen och övar undanmanöver, en underlig skönhet i dessa krigsmaskiner.

Vadan denna sömn? Vadan detta mörker som människan väljer att befinna sig i? Det finns en hel vacker värld därute som ingen tycks se, och som vi tar för givet tills den dag den är borta. Det är inte svårare än att lyfta blicken och se sig omkring, men även denna basala rörelse tycks vara en omöjlighet. Det är så enkelt att jag skulle vilja skrika det från hustaken: Lyft era huvuden! Släng era distraktioner! Se världen för vad den är: Livets källa, och roten till allt underbart i världen. Njut av denna tillvaro som vi har innan det är försent, så kanske ni förstår varför den är värd att räddas.

Men jag skulle förmodligen förbli lika osedd som pilfinken, grönfinken och blåmesen däruppe på taket, om jag så ropade för fulla lungor. Bara förbli en del av bakgrundsljudet.

Människan är en märklig varelse.

//Björne

_________________
“You can find meanness in the least of creatures, but when God made man the devil was at his elbow.
A creature that can do anything. Make a machine. And a machine to make the machine.
And evil that can run itself a thousand years, no need to tend it.”


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: tor 23 mar 2017, 09:50 
Offline
När folk är överens med mig har jag en känsla av att jag måste ha fel.
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons 05 okt 2016, 15:22
Inlägg: 271
Ort: Urban sprawl
Underbara kloka björngrillare.


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: sön 02 apr 2017, 15:02 
Offline
Det stod ju "Välkommen" på mattan utanför dörren!
Användarvisningsbild

Blev medlem: tor 27 sep 2012, 09:43
Inlägg: 1987
Ort: Norra Norrland
Post-travel Blues

Ack, hur förgänglig den mänskliga tillvaron är.

Har spenderat en efterlängtad fredag och helg i min gamla studentstad i goda vänners sällskap. I år är det sex år sedan jag började studera, och tre år sedan jag slutade. Jag har knappt hunnit se staden sedan dess, annat än under hastiga besök. Tre år är en kort tid för er lite äldre kanske, men en nog så lång tid för mig. Jag passade på att besöka gamla kvarter och campus. Mycket har förändrats. Nya byggnader tillkommer, andra rivs. Ännu mer är precis sig likt. Kunde inte låta bli att kika in i korridoren där jag en gång hade mitt studentrum. Alla dessa små detaljer som en gång var del av ens liv kommer tillbaka ur minnets dunkla vrår, obetydliga saker som man redan har glömt men ändå finns där. Doften av trapphuset, väggmålningarna, gångvägen som ledde till universitetet och skatorna som pickar efter brödsmulor är fortfarande där.

Man har en viss naiv föreställning om hur det ska kännas att uppleva nostalgi. Innerst inne väntar man sig att det ska vara som på film, där scener från ens tidigare liv spelas upp framför ögonen i absolut klarhet. I själva verket är det som om man aldrig har lämnat stället. Som om man alltid har gått på samma gata och tänkt samma tankar. Kvar dröjer sig bara känslor och intryck. Små snabba bilder dyker upp i tankarna, uppretade av av stimuli och igenkännande. Där är studentpubarna, där mången öl har sänkts under ångest och glädje. Gräsmattan där jag läste kurslitteratur under en solig sensommarhimmel med bar överkropp. Gångbron där jag kysste en tjej i klassen för första och sista gången i den ljusa vårkvällen, när koltrasten sjöng sin melankoliska, melodiska sång i bakgrunden.

Det är en hård insikt att förstå att alla dessa minnen är precis det: bara minnen. Dessa platser som jag förknippar med sorg, glädje, kärlek eller vemod är i längden bara något i mitt eget huvud. Platserna i sig är livlösa, själlösa, och mening finns bara hos oss själva. När jag dör kommer allt som jag känt, allt som jag vetat, alla drömmar, all längtan och alla minnen att vara raderade till intet. Alla dessa ställen kommer att förbi där de är, men de kommer inte bevara något av min existens, ens om mitt namn vore ristat i stenen. Tidens tand är hård, universum är skoningslöst.

På kvällarna har vi i gänget ätit och druckit gott. Vi har delat gamla och nya minnen. Jag finner en stilla njutning i att bara sitta där och se och höra på skrattet och sorlet, i vardagsrummet eller på restaurangen. Att se på kända och okända ansikten i harmoni med varandra. Jag kommer till en fundamental insikt om livet: Detta är meningen. Att spendera sin korta tid på jorden med att umgås med de man tycker om och bryr sig om. Att dela sin tillvaro med människor som man har känt hela livet, och människor som man nyss har skakat hand med. I slutändan är man ingenting utan någon annan.

Jag slaggar i soffan hos en gammal vän efter att kvällens magi har tystnat och lyssnar på stadsbruset i bakgrunden. Det råder en lite melankolisk stämning när vi ska bryta upp, och vi vet alla varför. Allt har sin tid, och just denna epok är på väg mot sitt slut. Detta blir det sista besöket i staden på ett bra tag. Alla mina bekanta där är i flyttstadiet, och flyttar uppåt eller nedåt i landet. Fler har rest hit långväga för träffen. Den tillvaro som vi en gång delade gemensamt under de tre åren är nu slutgiltigt över. Vi tar farväl och lovar att höras inom kort, men vi vet att ödets trådar drar oss åt så många olika håll. Vissa ansikten kommer man att se igen snart, vissa kommer man kanske aldrig att se igen.

När vi står inför den allt mörkare framtiden gäller det att ta vara på dessa tillfällen. Det känns som att de blir färre och färre för varje år som går. Man intalar sig att man klarar av att vara hård och kall och likgiltig inför allt som kommer att hända, men ändock sitter man där med en längtan och en önskan om att saker och ting skulle bli annorlunda. Den rationella rösten tar snart över, och påminner mig om att tillvaron balanserar på en knivsegg, och oron för tiden som skall komma kryper fram igen. Vad kommer att hända med dessa människor som jag delat min tid med, om något händer?

Jag lämnar av en kamrat på flygplatsen denna morgon och börjar min resa tillbaka till lägenheten där jag har mitt liv. Under färden börjar jag författa detta inlägg i huvudet. Nu sitter jag här på eftermiddagen, och orden flödar snabbt. Post-travel blues börjar kännas i maggropen. Den där känslan av att komma hem efter en betydelsefull resa, hem till vardagen. Man är en förändrad människa, hur litet man än har ändrats, och den bekanta tillvaron är lika bekant som förut. Och ingen på jobbet kommer att förstå när man sitter där med blicken i fjärran och tänker tillbaka.

//B.

_________________
“You can find meanness in the least of creatures, but when God made man the devil was at his elbow.
A creature that can do anything. Make a machine. And a machine to make the machine.
And evil that can run itself a thousand years, no need to tend it.”


Senast redigerad av Björngrillarn tis 04 apr 2017, 17:15, redigerad totalt 1 gång.

Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: tis 04 apr 2017, 10:36 
Offline
I mörkret är alla grötar grå
Användarvisningsbild

Blev medlem: sön 12 aug 2012, 23:48
Inlägg: 6843
Ort: Svealand
Dina två senaste inlägg är riktigt riktigt välskrivna, de ger mig en känsla... Vemod... Men också en förhoppning! Att det finns folk som du, som jag - även om vi är olika så delar vi några tankar - därute. Människor som, om jag bara hittar dem och vi ger varandra tid att förstå varandra, kan vara mina vänner.

Jag tror jag finns kvar, genom mina barn och mina vänner och i någon mån genom det jag gjort. Jag är mina tankar och minnen, genom att föra över en del av dem på människor omkring mig finns jag kvar, ja faktiskt, jag finns om än utspädd och bara delvis även när min kropp dött och min självuppfattning upphört att existera eftersom mina minnen och tankemönster finns kvar. Med tiden försvinner jag, blandas upp med allt och alla, men det är ok.

Många är vi som någon gång, eller ofta, tänkt: "Hur skulle mormor gjort?", "Hur skulle farfar gjort?" eller "Hur skulle kompisen gjort?". I reflektionen kring en annan persons tankar återuppstår den litegrann, inte som individ förstås men som ett mönster, en hjälp för oss andra som är kvar.

De själlösa platserna besjälas av oss människor och vi kan genom att lyssna på varandra ta emot lite av någon annans själ.

/MD

_________________
Panem et circenses populo...
Forumets lista över förkortningar.
Jag bloggar allt mer sällan, det mesta är sagt.


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: ons 05 apr 2017, 18:03 
Offline
Det stod ju "Välkommen" på mattan utanför dörren!
Användarvisningsbild

Blev medlem: tor 27 sep 2012, 09:43
Inlägg: 1987
Ort: Norra Norrland
MulenDag skrev:

De själlösa platserna besjälas av oss människor och vi kan genom att lyssna på varandra ta emot lite av någon annans själ.



Sanna ord :up:

_________________
“You can find meanness in the least of creatures, but when God made man the devil was at his elbow.
A creature that can do anything. Make a machine. And a machine to make the machine.
And evil that can run itself a thousand years, no need to tend it.”


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: ons 23 aug 2017, 17:54 
Offline
Det stod ju "Välkommen" på mattan utanför dörren!
Användarvisningsbild

Blev medlem: tor 27 sep 2012, 09:43
Inlägg: 1987
Ort: Norra Norrland
Till en katt

Gamle vän,

Hur många kvällar har vi suttit i fåtöljen och tittat på elden i spisen? Hur många gånger har du strukit dina morrhår mot mitt ben och velat hoppa upp i famnen när jag var varit ledsen och nere? Dina tassar i mina handflator, det varma spinnandet så hemtrevligt och lugnande för en orolig själ som min. Du, ett kreatur utan sorg, tycktes alltid förstå bäst meningen med allt.
Hur många gånger kom du inte och stod vid stolsbenen med tindrande ögon för att få en bit pålägg eller ost, detta enkla nöje i ditt långa liv? De sista åren var du till och med för godhjärtad för att ta mössen, utan lät dem bara löpa med snälla ögon.

Jag har vetat om det en lång tid, men när beskedet kom idag fick jag kämpa för att hålla tillbaka tårarna på jobbet. När jag väl kom hem var det bara att släppa loss. Hur dumt är det inte att gråta över en gammal katt, om man frågar gemene? De skulle inte förstå. Denna lilla varelse som var som min bror, som har varit min vän innan jag ens var tio år. Han har fått grädde och en bit sylt från femton av mina födelsedagstårtor, ätit rostbiff från femton nyårsaftnar som jag smusslat under bordet. Han har snusat på min första skjutna järpe, stirrat glosögt på alla gäddor som tagits hem.

När jag har varit bortrest de senaste åren har jag alltid varit beredd på att få samtalet en dag, och därefter komma hem till ett tomt rum. Nu när vi fick ta bort dig, efter månader av vetskap, känns det än mer sorgset. När jag åker upp i helg, som jag har gjort nästan alla helger, kommer jag inte längre att möta de gröna, lite starriga ögonen i dörrspringan, den gamla lilla jägaren som kommer ut och sträcker på sig och vill lukta på kängorna. Jag kommer inte längre att känna tassen som puttar på benet och vill ha del av middagen. Jag kommer inte längre att ha en mjuk päls att stryka innan läggdags, ingen gammal katt att säga god natt till.

Har denna sista sommar varit bra, trots din sviktande hälsa? Vi ville ge dig en sista sommar innan det var dags, en sista stund att ligga ute i gräset i värmen och fågelsången och titta på den gröna goda världen, så där som du brukade tycka om. Nu ligger du redan under den stora hängbjörken som vi har sett ut. Fyra stenar markerar platsen för din sista vila, dekorerad av några klasar rönnbär, nu när höstens mörker börjar komma och den kyliga vinden blåser mellan de snart gulnande löven. Din sista dag på jorden var solig och ren, och efter beskedet kom molnen och täckte upp.

Jag hoppas att det inte gjorde ont, och jag önskar att du är i frid. Sov gott, min lilla katt.

_________________
“You can find meanness in the least of creatures, but when God made man the devil was at his elbow.
A creature that can do anything. Make a machine. And a machine to make the machine.
And evil that can run itself a thousand years, no need to tend it.”


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: ons 23 aug 2017, 18:37 
Offline
I mörkret är alla grötar grå
Användarvisningsbild

Blev medlem: sön 12 aug 2012, 23:48
Inlägg: 6843
Ort: Svealand
Skönt att kisse fick en sista sommar istället för att lämna mitt i rusket, tror jag.

Jo, jag kan förstå, det låter lite som jag med min hund även om jag inte hade den så länge som du din katt.

Hitta nån att krama lite på så känns det bättre.

/MD

_________________
Panem et circenses populo...
Forumets lista över förkortningar.
Jag bloggar allt mer sällan, det mesta är sagt.


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Björnes Magasin: En sardonisk "blogg" om livet som prepp
InläggPostat: tor 24 aug 2017, 07:58 
Offline
När folk är överens med mig har jag en känsla av att jag måste ha fel.
Användarvisningsbild

Blev medlem: ons 05 okt 2016, 15:22
Inlägg: 271
Ort: Urban sprawl
Beklagar sorgen. Ett älskat husdjur är en del av familjen, en del av ens liv. Saknaden är som ett hål i hjärtat där vinden blåser kall och alla tårar blir till is. Tårar torkar så småningom och då är det dags att fylla det där hålet med ny värme. Din gamle kisse hade ett gott liv som älskad familjemedlem. Bästa sättet att hedra hans minne är att rädda ännu ett liv. Katthemmen är nu knöfulla av ledsna övergivna sommarkatter.

Varma hälsningar från matte till två adopterade katter.


Top
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 91 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1 ... 3, 4, 5, 6, 7  Nästa


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 0 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
Powered by phpBB © 2000, 2002, 2005, 2007 phpBB Group
Mod Databas :: Återställ block
Swedish translation by Virtuality & phpBB Sweden © 2006-2008
Swedish Portal translation by Raben © 2008
phpBB SEO
Portal XL 5.0 ~ Plain 0.2
Skapa forum | Våra villkor | Integritet | ForumPortalen | Rapportera forumet