Swedish Survivalist

Är du förberedd?




Ny tråd Svara på tråd  [ 30 inlägg ]  Gå till sida 1, 2  Nästa
Författare Meddelande
 Inläggsrubrik: Nyhjälplöshet
InläggPostat: tis 10 jul 2012, 18:47 
Offline
mattermosgourmet
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån 05 apr 2010, 19:09
Inlägg: 845
Ort: Finland
Detta är något jag tänkt skriva om länge men glömt bort och så har det blivit liggande.. Hursomhelst, här på forumet diskuteras det ju då och då om vad det innebär att vara än prepper, än survivalist och kanske en definition av det hela och vad det hela innebär. Vanligen brukar dessa trådar väl mynna ut i att det hela med att vara förberedd kan ta flera skepnader allt efter vad den enskilde förbereder sig på. Jag skulle vilja göra ett försiktigt försök att dra allt över en kam och kort och gott säga att en survivalist/prepper är en person som inte är nyhjälplös.

Vad är då detta? Jo, en direkt översättning av finskans uusavuttomuus som dök upp i vokabuläret för en sisådär 10-15(?) år sedan. Finska wikipedia (ursäkta källan) hänvisar till en magisteravhandling från år 2000 där ordet ingår i titeln och en ordboksdefinition från 2004. I en rätt så färsk finsk doktorsavhandling som heter (fritt översatt) "från barkbröd till pizza" så listar skribenten nyhjälplöshet en av de utmaningar som samhällsets försörjningsberedskap ställs inför idag.


För att direkt citera wikipedia så innebär nyhjälplöshet ofta att:

"...unga vuxna inte klarar av att sköta hemsysslor och andra motsvarande vardagliga ärenden. Nyhjälplösheten beror på mindre täta familjerelationer, de ungas [allt mer omfattande] fritidssysselsättningar, föräldrarnas oförmåga att leda/instruera sina barn och att föra vidare kunskaper till den yngre generationen samt till sist ett allt mer jäktat liv.

Nyhjälplösheten stärks av att det finns ett allt större utbud av halvfabrikat och motsvarande samt att det finns specifika hushållsmaskiner för allt möjligt"



När jag var på min första repövning för snart tio år sen minns jag att vi skrattade åt "dagens beväringar", då var det skriverier i kvällspressen om relativt nyinryckta värnpliktiga som hade klagat åt sina mammor att de var tvugna att gå i samma kalsonger i en månad(/månader?) i sträck... Ljushuvudena hade alltså missat att det finns något som heter persedelbyte som brukar ordnas en par gånger i veckan där man lämnar in smutsiga kläder och får nya rena i byte... troligen förväntade de sig att någon kommer och byter ut kläderna i skåpet till rena eller åtminstone gör "hembesök", att själv behöva promenera iväg på eget initiativ då det behövdes blev tydligen för svårt :smack:

Sen brukar jag då och då sucka över utbudet av allehanda färdiga matvaror i butikerna som är helt och hållet onödiga. Ta till exempel färdiga julstjärnor. Det är ju så oerhört svårt att skära en färdig butiksköpt smördeg (om man inte vill göra själv och jo, det har jag förstått att är lite arbetsdrygt) på mitten och sedan snitta till flikarna, klicka en bit plommonsylt i mitten och vika upp flikarna. Den första gången jag gjorde julstjärnor senaste säsong så såg de nog inget vidare ut men aldrig i livet skulle jag ha köpt färdiglagade som det är bara att stoppa i ugnen...

Exemplen är otaliga men det ovanstående tycker jag att är extra talande.

Speciellt trist blir det ju om samhällsservicen av någon orsak fallerar, vad gör man då? Jo ringer 112 och gråter. Jag pratade i våras med en brandmästare vid Åbo regionräddningsverk om en "mini-Gudrun" som drabbade speciellt sydvästra Finland under annandag jul 2011 (där togs även myndigheterna på sängen då elförsörjningen till myndigheternas krypterade GSM/radiotelefonnät VIRVE [motsv. RAKEL] bröts till flera basstationer så i många fall kunde inte räddningstjänsten prata med varandra, då kallades radioamatörer in men behövde inte ändå användas). Då blev nödcentralerna nerringda av, ja, nyhjälplösa som kunde exempelvis rapportera om "ett träd som fallit på garageuppfarten så nu kan jag inte ta mig till jobbet, HJÄLP MIG!!!!!..." Detta trots att vederbörande kanske ägde motorsåg men tydligen inte hade förmåga att själv ta initiativ och avhjälpa situationen [läs gärna om vad skogsbonde gjorde efter Gudrun, tråden finns här]. Nädå, myndigheterna ska ju fixa sånt så bara att belasta dem med bagateller fast det finns de som är långt värre drabbade och faktiskt skulle behöva den knappa mängd hjälp som finns att tillgå.


Så själv tycker jag att det är en självklarhet att kunna tänka själv och inte alltid tro att det i alla lägen kommer någon och hjälper en, speciellt om det nu sist och slutligen inte är fråga om något märkvärdigt som (och dessutom om man beaktar hur mycket samhällsberedskap som skrotats eller blivit överfört på frivilligorganisationer eftersom det ju kostar för mycket)...

_________________
För mina barns skull.
Gå inte förbi flickan med svavelstickorna utan att ta någon notis om henne...


Senast redigerad av Scoo tis 10 jul 2012, 21:32, redigerad totalt 1 gång.

Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: tis 10 jul 2012, 21:02 
klockrent säger jag bara

det är så många som har tummen mitt i handen
och värre blir det, tyvärr :smack:

känn som hela världen håller på att bli en nap generator
(pluspoäng för den som ved vad en nap generator är :notme: )


Top
  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: tis 10 jul 2012, 21:22 
Offline
Sometimes I just hate it when I'm right.

Blev medlem: ons 22 sep 2010, 16:25
Inlägg: 664
Ja, klockrent!

(och jag vet vad en nap-generator är... :lol:)


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: tis 10 jul 2012, 21:43 
Offline
Chefen

Blev medlem: lör 20 jan 2007, 04:09
Inlägg: 2477
Ort: Sveriges Lärosäte
Det känns inte som att tummen mitt i handen är problemet, problemet är snarare ingen tumme alls. Att göra något, men oskickligt, är avsevärt bättre än att sätta sig på en sten och vänta på att någon annan ska lösa dina problem.
Det är där nyhjälplösheten kommer in, i oförmågan att ens försöka.

_________________
Hoping for the best but expecting the worst.

Den förberedde överlever.


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: tis 10 jul 2012, 22:03 
Offline
Nybyggt utedass!

Blev medlem: tis 22 apr 2008, 23:53
Inlägg: 1587
Ort: Norra norrland
Av just denna orsak/ämne är det viktigt för yngre att ta tillvara kunskaper hos äldre som redan gjort det och varit där(tjat, tjat, tjat ;) ). Inte att förringa ungdomens kunskaper, tvärtom... Men att i stället slå ihop våra kunskaper och se till framtiden där vi kan utnyttja allt detta tillsammans och vad vet jag? Kanske måste vi bygga en ny värld tillsammans?

Jag har två söner som är födda -86 och -89 och jag vill inget hellre än att alla i den och liknande ålder ska ha så mycket kunskap som möjligt för att gå vidare när vi föräldrar lämnar jordelivet till nästkommande generation. Själv är jag 46 år.

Vi har inte lång tid att dela med oss av våra kunskaper, det mesta går fort att lära ut, bara nån är beredd att ta emot kunskapen. Ibland gnisslar det lite, men om vi ger det tid så funkar det nog. Flest vänner på Facebook, snabbaste mobilsurf å bästa appen är inte allt, även om det känns så nu.

De nya generationerna är vårt ansvar, vi kan inte göra mer än vi förmår, men vi måste göra allt vi kan.

Bara min tankar.


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: tis 10 jul 2012, 22:18 
Offline
Ingen titel, tack! Jag tänker på OPSÄK!
Användarvisningsbild

Blev medlem: sön 11 apr 2010, 14:10
Inlägg: 8751
För mycket tjat kan bli en black om foten för resten av livet med . När barnen vill göra nåt eller försöka komma ihåg så vad de kommer ihåg är alla tråkiga minnen av föräldrar som grälar på dem .

Lika fel är det att inte låta de unga få försöka själva och göra saker och söka kunskap på sitt sätt och i sin tid .
Att hoppa in och ta över och samtidigt tala om att allt de gör är fel och bakvänt är också fel .

Så att göra saker själv och att på det viset bjuda in och finnas där just då ungarna visar intresse är mera värt .

Enligt mig .

_________________
http://huntingworkingairedales.com/aire ... age_3.html


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: tis 10 jul 2012, 22:48 
Offline
Nybyggt utedass!

Blev medlem: tis 22 apr 2008, 23:53
Inlägg: 1587
Ort: Norra norrland
Dweomer skrev:
För mycket tjat kan bli en black om foten för resten av livet med . När barnen vill göra nåt eller försöka komma ihåg så vad de kommer ihåg är alla tråkiga minnen av föräldrar som grälar på dem .

Lika fel är det att inte låta de unga få försöka själva och göra saker och söka kunskap på sitt sätt och i sin tid .
Att hoppa in och ta över och samtidigt tala om att allt de gör är fel och bakvänt är också fel .

Så att göra saker själv och att på det viset bjuda in och finnas där just då ungarna visar intresse är mera värt .

Enligt mig .


Låter som en ekvation av den högre graden :lol: Men jag tror att vi alla försöker hitta denna balans.
Bra skrivet!


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: tis 10 jul 2012, 23:08 
Offline
Var i hela friden är stormköket?

Blev medlem: fre 20 maj 2011, 01:25
Inlägg: 52
Dweomer skrev:
För mycket tjat kan bli en black om foten för resten av livet med . När barnen vill göra nåt eller försöka komma ihåg så vad de kommer ihåg är alla tråkiga minnen av föräldrar som grälar på dem .

Lika fel är det att inte låta de unga få försöka själva och göra saker och söka kunskap på sitt sätt och i sin tid .
Att hoppa in och ta över och samtidigt tala om att allt de gör är fel och bakvänt är också fel .

Så att göra saker själv och att på det viset bjuda in och finnas där just då ungarna visar intresse är mera värt .

Enligt mig .


Känner igen det där, har en känsla av att jag kan bli rätt tjatig, dottern är i alla fall snabb att påpeka det.
Så man försöker få henne att vilja lära sig själv och i sin takt men det är inte helt lätt alltid, ibland tar frustration överhanden tyvärr å då är man tjatig igen.

_________________
så länge man inte ger upp, har man inte förlorat


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: ons 11 jul 2012, 16:06 
kan vara bättre att låta någon annan än föräldrarna försöka lära ungarna saker, det brukar funka


Top
  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: ons 11 jul 2012, 19:17 
Offline
mattermosgourmet
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån 05 apr 2010, 19:09
Inlägg: 845
Ort: Finland
Dweomer skrev:
För mycket tjat kan bli en black om foten för resten av livet med.


Jo, håller med. Min far är mycket händig och duktig på det mesta, allt från husbyggande till att meka med motorer. Men tyvärr så har han haft svårigheter att förmedla all denna kunskap, ex. i stället för mera fri "uppdragstaktik" så utövade/instruerade han med "ordertaktik" (jmf. tysk och sovjetisk ledarstil under 2:a VK) vilket ganska fort tog kål på glädjen då det i praktiken kändes som om han själv helst hade hållit i hammaren i stället för att behöva stå och se på då jag gjorde "fel". Så jag har aldrig egentligen lärt mig meka eller göra många saker vilket jag är inte fullt så glad över. Visst har jag kompletterat mina färdigheter i vuxen ålder men mycket som jag kunde ha fått "gratis" under barndomen så har inte förmedlats till mig. Bara för mig att göra bättre ifrån mig nu när turen kommit till mig som pappa åt mina barn.

Det som väl ofta tyder på nyhjälplöshet är oförmåga eller ovilja att ta reda på hur man ska göra något om det är något man inte vet. Märkte själv då jag var hemmapappa att hoppsan, detta att göra kräm på bär själv är ju rätt behändigt (fast hade aldrig varit med om sånt innan min fru kokade krämer och annat), så sen då jag skulle göra det så tog jag reda på i stället för att gå till butiken för att köpa färdig produkt att ha då lillen skulle få efterrätt.

_________________
För mina barns skull.
Gå inte förbi flickan med svavelstickorna utan att ta någon notis om henne...


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: ons 11 jul 2012, 19:22 
Offline
Ingen titel, tack! Jag tänker på OPSÄK!
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör 05 maj 2012, 14:22
Inlägg: 4170
Just fenomenet inlärd hjälplöshet handlar ju om att folk saknar initiativ. Man serveras allt utan att ens behöva fråga, och skapar inga fungerande strategier för att lösa nya problem. Jag tacklar det genom att inte vara så enormt till lags med mina barn... Man hjälper dom inte genom att tänka åt dom. Nä, se aktivt till att dom får göra så mycket som möjligt själva, så växer dom med uppgifterna.


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: sön 05 aug 2012, 22:26 
Offline
Det stod ju "Välkommen" på mattan utanför dörren!
Användarvisningsbild

Blev medlem: sön 03 jul 2011, 08:20
Inlägg: 1977
Handlar det inte om motivation? När man är motiverad så kan man lägga ner hur mycket tid som helst på att lära sig nåt. Behöver vi något så ökar också motivationen för att att skaffa sig det och det kan innebära att lära sig nåt för att få det man vill ha. Människor är intelligenta och kan klura ut hur saker ska göras eller hur nåt är tillverkas så att en kopia kan framställas. Kanske inte perfekt i början men sen bättre och bättre med tiden. Visst det är slöseri med tid då det går mycket fortare att lära sig av någon som redan kan.

Problemet är att vi kanske inte har tid på oss. När vi befinner oss i en nödsituation så finns inte den där tiden att lära sig av misstag.

_________________
Ju mer säker jag är på att något är sant desto större är sannolikheten att jag har fel.
Jag stänger för möjligheten att ens överväga att jag har fel.


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: mån 06 aug 2012, 00:49 
Offline
Är varmvattnet slut?

Blev medlem: fre 18 nov 2011, 16:08
Inlägg: 21
Jag antar att jag hör till bland de yngre här, och yngre brukar ju bli starkt kritiserade i dessa sammanhang. Min generation, 80talisterna, är väl egentligen den mest föraktade generationen?

Mina föräldrar föddes på 50talet, och växte naturligtvis upp under 50/60talen. Deras föräldrar föddes på 20 respektive 30talet, och växte därmed upp under 20/30 och 40talet.
Morfar, som föddes på 20talet, hade elva syskon, och sköt duvor i skogarna när han var i 8årsåldern, som han ensamstående, efter att farsan dött, mamma lagade hemma på spisen. Han började jobba på en motorcykelverkstad när han var 12. Han brukar berätta att han bara gick förbi, frågade om de hade något jobb till honom, och de svarade att han kunde sätta sig på en pall, så skulle de fixa något han kunde göra. Sedan jobbade han där. Han lärde sig saker som jag inte kan drömma om att lära mig idag, och hade förmodligen, (även om han är en kort karl) en fruktansvärt mycket friskare fysik. Mormor letade fimpar på gatorna i Oslo när hon var liten, rullade om dem och sålde cigg till soldater. De fylde en funktion i hemmet, och de fick hjälpa till med familjens överlevnad.

Morsan, som växte upp på 50/60talet, tog motvilligt emot en del kunskap, och arbetade på restaurang i 15-16-17årsåldern, för att tjäna sina egna pengar och lägga på vin, kläder och tobak. Farsan likaså, morsans nya man, när han berättar, pratar om hur han tjänade ihop till mopeder och till cyklar, med sina jobb.
Den generationen fick arbeta för skojs skull utav egoistiska skäl, och deras föräldrar, som faktiskt behövde sina överlevnadskunskaper, lärde dem lite utav vad deras föräldrar hade lärt dem.

Min generation har aldrig fyllt någon verklig funktion. Motivationen för att lära sig saker har varit att "det är kul". Eller "det är bra", utan någon tydlig anledning. De senaste föräldragenerationerna har misslyckats med att förklara varför man skall kunna vissa saker, och det kan inte enbart skyllas på att ungar är "lata".
Det som krävs i den verkligheten där jag växte upp, för att lyckas, är goda sociala kontakter, bra kunskaper på papper, en bra image och snygga kläder. Raka tänder är med en bra grej, men fiske? Det är underhållning.
När jag var 14 så satt jag på biblioteket och lärde mig html-kod och javascript genom att läsa källkoderna på hemsidor. Jag förskaffade mig de kunskaper som verkade behövas i framtiden, så som det såg ut i slutet av 90talet. De "verkliga" kunskaperna som mina föräldrar har haft, har de använt som underhållning. Det har inte haft någonting alls att göra med att skaffa bröd på bordet.

Jag ursäktar om jag framkommer som grinig, men jag är lite trött på att höra på tjaffset om hur yngre människor bara bryr sig om skit. Vi föddes in i skiten, vi skapade den inte.

_________________
http://en.wikipedia.org/wiki/Exponential_growth

“It is no measure of health to be well adjusted to a profoundly sick society.”


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: mån 06 aug 2012, 02:05 
Offline
Mina ficklampor lyser starkare än dina!
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån 26 jul 2010, 16:13
Inlägg: 1387
Jag är född 81 och tack och lov uppfödd här uppe i norrbotten med en farsa som var jägare. Så jag kan klara mig i skogen några dagar utan hjälpmedel och några månader med en kniv och tändstickor.

MEN, jag känner också av det här med nyhjälplöshet. Båda föräldrarna dog när jag var ganska ung så jag har aldrig riktigt lärt mig om saker som elektronik och snickeri. Första gången jag skulle tapetsera om en lägenhet märkte jag hur otränad/oerfaren man var med vanligt hushåll. Och när elektronik går sönder så blir det oftast att kasta och köpa nytt. Jag kan inte löda och har ingen aning om vart man ens skall börja lära sig.
Jag hade tur att en kompis i högstadiet hade en farsa som var en jävul på att meka så jag kan förmodligen sätta ihop en äldre moped/motorcykel på några dagar.
Jag hade en honda mb 125 från 80 talet och den kan jag förmodligen göra ett cylinderbyte på i sömnen. Mycket på grund av att den jag köpte var ett vrak när jag fick den, så det var bara lära sig fort.

Men för att vara ärlig, jag har aldrig ens tittat under huven på en bil. Jag kan inte byta hjul på en bil och såna saker som att byta fjädring skulle nog resultera i en olycka mer än en lyckad installation.

Tack vare att jag håller på med gitarrer så har jag sakta men säkert börjat lära mig lite om trä och kan i alla skilja på sandpapper och en pensel nu. Men det är mycket som saknas. Saker som hyvla och svarva har jag aldrig testat.
Jag blir helt chockad när jag ser dom som tillverkar sina egna knivar och yxor. Det är för mig mera magi än hantverk.

Ska jag vara helt ärlig så kan jag inte byta huvud på en elkontakt. Mycket för att jag inte känner mig säker nog att testa.

Jag kan ta hand om mig själv, men känner att jag ber eller köper hjälp mer än vad jag behöver. Jag betalade 1700kr för att dra om rören till toaletten när jag flyttade in här. Något som dom flesta på det här forumet säkert hade kunnat göra själv.


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Nyhjälplöshet
InläggPostat: mån 06 aug 2012, 02:48 
Offline
Min ryggsäck är nog för liten...

Blev medlem: mån 27 jul 2009, 22:43
Inlägg: 43
henrikb skrev:
Jag ursäktar om jag framkommer som grinig, men jag är lite trött på att höra på tjaffset om hur yngre människor bara bryr sig om skit. Vi föddes in i skiten, vi skapade den inte.


Jag håller med. Jag är nittiotalist och har en far som är lärare och en mor som jobbar inom vården och jag har bott i städer (lägenhet/radhus) under hela mitt liv, så det är inte speciellt konstigt att jag saknar mycket viktig kunskap.


Top
 Profil  
 
Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 30 inlägg ]  Gå till sida 1, 2  Nästa


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 2 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
Powered by phpBB © 2000, 2002, 2005, 2007 phpBB Group
Mod Databas :: Återställ block
Swedish translation by Virtuality & phpBB Sweden © 2006-2008
Swedish Portal translation by Raben © 2008


Våra villkor | Integritet