Passar riktigt inte in bland jakt och fiske .
Att ha en damm och kunna odla fisk är få förunnat . Och en kunskap som kan vara bra att lära . Fisk är en bra proteinkälla .
Och även bra för husdjuren som kan behöva extra protein som höns och grisar .
Finns många sorters fisk man kan ha i en damm från vanliga rudor till exklusiv röding . Men det beror på vad man har för damm och hur mycket vattenflöde man kan få .
Rudor kan klara sig i dåligt vatten , de förvandlar kalorier till socker och sedan till alkohol på vintern så deras blod har "antifrys" . De kan klara sig även om dammen är mer eller mindre bottenfrusen . Och de kan leva av det mesta i växtväg . Guldfisken är en förädlad form av ruda som man tog fram i Kina . Ynglar av sig utan problem .
Karp finns i många former och liksom rudan klara lite sämre vattenkvalitet . Men inte helt utan genomströmning . Växer fort men är svåra att få att yngla av sig . De flesta av de karpar som odlas kommer från platser som har högre vattentemperatur och det är ett krav för att de ska föröka sig .
Nackdelen med de här ovan fiskarna är ju också att de inte smakar så gott om de går i dyngigt vatten (stillastående) och att de hälsomässigt inte är så bra .
Men munkarna odlade karp i dammar på somrarna och på vintern hade de brunnar utanför köken med karp i så de hade fisken nära .
Röding är en fin fisk som är god men växer långsamt och kräver kallt vatten så de går oftast inte i dammar som värms upp av solen . Eller där vattnet tas från vattendrag som värms mycket på sommaren . De kräver starkare genomströmning än de ovan nämnda fiskarna .
Öring växer lite snabbare men tar ändå ca ett år på sig för att bli klar . Så sätter man i på våren är de inte klara förrän sommaren därpå . De äter ca ett kilo mat för ett kilo tillväxt . Och kräver bra vattenkvalitet .
Regnbågsforellen växer snabbast och kräver då väldigt bra med mat under den korta tiden och de kan bli klara under samma år .
Att blanda fiskar kan ha sina sidor . Olika laxfiskar går bra men man ska inte ha tex karpar med laxen . Vissa karpar äter upp rommen från andra fiskar och även sin egen artfrändes .
Av våra vanliga arter i svenska vatten så går både gädda och abborre bra att odla i dammar . Gäddan kräver nästan att man har en damm med annan fisk för att hålla den med mat medan abborren kan klara sig med en maskodling . Vilket går även med laxfiskarna . Men det krävs en maskodling med lite storlek om den ska räcka . Nu finns ju pellets att köpa , men efter SHTF så hör mask till det billigaste .
Man bör inte ha en maskkompost med kompostmaskar , de har en otrevlig smak som fisken inte tycker om och då äter de mindre utan man bör ha daggmaskar .
Fodret kommer vara det som begränsar hur mycket fisk och hur stora dammar man har . Att tillverka eget foder av växter och tex fisk är svårare .
Sedan är det inte bara att slänga ut mat lite hur som helst . De ska ha mat då de är hungriga inte annars , så man ger så länge de äter och slutar då de börjar att ge sig . Om det är mycket varmt i vattnet så kommer den mat de inte äter upp att lägga sig på bottnen och börja ruttna .
Det kommer att stjäla syre ur vattnet och ge syrebrist och fiskdöd . Det kan även ge upphov till sjukdomar pga bakterier .
Syrebrist kan man hjälpa mot med tex en syrepump eller tom en vanlig dränkbar länspump . Den slangen från länspumpen som blåser ut vattnet trär man genom ett rör och försöker att rigga så att vattnet får falla tillbaka i dammen från lite höjd . Då syresätts både det vattnet som går genom pumpen samt att rotationen som blir när vattnet forsar ner i dammen igen gör att det blir syresatt . Man kan även använda sig av dräneringsrör .
Även sättet att bygga munken kan hjälpa till med syretillförseln men det kommer längre ner .
När man hanterar fisken ska man alltid blöta sina händer . Helst ha handskar på . Fisken har ett slemskikt utanpå fjällen och om det skadas så kan sjukdomar få fäste , så hantera så lite som möjligt . Fångsthåvarna ska vara så kallade knutlösa . Knutarna är annars nog för att ge skador på fisken . Och blir en fisk sjuk så brukar det sprida sig .
Att flytta större mängder fisk är ingen svårighet . Man kan använda IBC-tankar som man skurit upp ovansidan på lite mer så att man kan komma ner med en håv där . Sedan har man vanliga syrgastuber som de man har till svetsen för att syresätta vattnet .
En sak man ska tänka på är vart man tar sitt vatten till dammen . Är det ett vatten som har ett växt och djurliv som kan ta skada ska man kolla det extra . Tänker tex på kräftpesten som kan spridas genom att man hämtar fisk i ett vatten som är drabbat och har i sin damm . Men vattnet därifrån sedan följer med ut i ett vattendrag med flodkräftor som är friska .
En modell av syrepump