Swedish Survivalist

Är du förberedd?





Ny tråd Svara på tråd  [ 11 inlägg ] 
Författare Meddelande
 Inläggsrubrik: Katastrofövning på sjukhus
InläggPostat: mån 09 nov 2015, 22:11 
Offline
Konservprovsmakare
Användarvisningsbild

Blev medlem: tis 15 sep 2015, 20:53
Inlägg: 60
Det här kanske egentligen inte riktigt hör hemma här eftersom det inte handlar om prepping på individnivå utan "prepping" inom sjukvård, men jag tänkte att det kanske kan vara någon som är intresserad ändå, och jag kände att jag fick ut rätt mycket av det. Flytta om det hamnade i fel forum...

Jag jobbar på röntgen på ett mindre svenskt akutsjukhus som röntgensjuksköterska (vilket innebär att jag, trots namnet, inte är sjuksköterska utan en person som röntgar människor). Jag träffar ju människor som går igenom personliga SHTF-situationer nästan dagligen på jobbet. Det som däremot i stort sett aldrig händer är det som kallas katastrofläge. Det innebär för den oinvigde den högsta beredskapsformen vi kan ha på sjukhuset och införs vid riktigt stora olyckor eller liknande där trycket kommer vara så hårt att allt fokus måste läggas på olyckan i fråga. Operationer avbryts, patienter som kommer på mottagningsbesök ombeds att gå hem, alla icke-akuta röntgenundersökningar avbryts, personal rings in. Och så vidare.

Eftersom katastrofer extremt sällan händer på ett och samma sjukhus, så krävs det övningar eftersom det blir den enda erfarenheten du kan skaffa dig innan det faktiskt händer. För ett tag sedan hade vi en sådan övning.

Övningen gick ut på att det skett en större trafikolycka med buss inblandat, ca 30 skadade (allt ifrån epiduralhematom till brutna tånaglar). Det låter kanske inte så mycket, men 30 skadade på samma gång kan verkligen säcka ihop ett sjukhus om inga vettiga planer finns. Hur som helst, skådespelare som hade (väldigt realistiskt) sminkade skador kom in på akuten med en rasande fart. De skulle undersökas på akuten för att sedan föras vidare till andra ställen, många gånger då till mig på röntgen. Extremt stressigt blev det, telefonen ringde stup i ett och det kändes som att jag nästan inte hann boka in röntgenremisser i systemet innan det kom ytterligare en remiss. Men trots allt, tack vare duktigt folk på akuten som effektivt identifierade det som var mest akut och snabbt tog till åtgärder, så hade vi ändå när övningen var över "röntgat" det absolut mest akuta och livshotande och även hunnit med en eller två brutna handleder och fotleder, vilket i en situation som detta hamnar väldigt långt ner i prioritet. Samtidigt hittade vi väldigt mycket brister och saker som skulle kunna fungera bättre.

Det var skönt att känna att även om det blir riktigt kaotiskt på sjukhus i svåra situationer så är ändå människor tränade för att hantera det på bästa sätt. Lite prepping finns det ändå. Det var verkligen uppenbart att när man verkligen testar situationer praktiskt kan det göra att man hittar kritiska saker som man missat. Vi hittade massor med saker som ska förbättras samtidigt som de som varit med tidigare noterade saker som redan hade förbättrats sedan tidigare övningar. Jag blev i alla fall inspirerad, det är ju fullt möjligt att göra vissa övningar hemma för att hitta luckor i sin egen prepping.

Finns det annan sjukvårdspersonal eller liknande som har erfarenhet från övningar eller kanske till och med riktiga katastrofer/allvarliga händelser? Hur gick det då?

_________________
"Man kanske borde ha några schyssta black metal-plattor i sin BOB va?"


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Katastrofövning på sjukhus
InläggPostat: mån 09 nov 2015, 22:22 
Burial skrev:
Det här kanske egentligen inte riktigt hör hemma här eftersom det inte handlar om prepping på individnivå utan "prepping" inom sjukvård, men jag tänkte att det kanske kan vara någon som är intresserad ändå, och jag kände att jag fick ut rätt mycket av det.


Jätteintressant och informativt! För mig som mest läser dagstidningen där det står om överfulla vårdinrättningar och folk som får ligga i korridorer har känslan annars varit att en sån kris klarar vi i många fall inte av. Tack för berättelsen!

/MulenDag


Top
  
 
 Inläggsrubrik: Re: Katastrofövning på sjukhus
InläggPostat: mån 09 nov 2015, 22:34 
Offline
Humor håller oss vid liv. Humor och mat. Glöm inte mat. Du klarar dig en vecka utan att skratta.
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör 05 maj 2012, 14:22
Inlägg: 4145
Jag arbetar på ett mellanstort sjukhus och har genomgått övningar för katastrofläge, och det brukar bli riktigt stressigt. Jag tycker att kvaliteten på figuranterna och det scenario som övningsledningen målar upp är otroligt viktigt för hur bra övningen blir. Men det viktigaste är ju att man visar på bristerna och kan täppa igen hålen i systemet.
Prioritering är alltid svårt, och det är så otroligt viktigt att ha ett bra system för triage, omhändertagande och logistik. Att dokumentera i ett katastrofläge är också en utmaning.... Ur ett prepperhänseende kan man ju fundera hur saker och ting skulle fungera om el eller annat livsviktigt system skulle fallera.


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Katastrofövning på sjukhus
InläggPostat: mån 09 nov 2015, 22:47 
Offline
I used to work for the Umbrella Corporation.

Blev medlem: tor 15 nov 2012, 23:50
Inlägg: 1876
Tack för en inblick i verksamheten.

Burial skrev:
Det här kanske egentligen inte riktigt hör hemma här eftersom det inte handlar om prepping på individnivå utan "prepping" inom sjukvård, men jag tänkte att det kanske kan vara någon som är intresserad ändå, och jag kände att jag fick ut rätt mycket av det. Flytta om det hamnade i fel forum...

Jag jobbar på röntgen på ett mindre svenskt akutsjukhus som röntgensjuksköterska (vilket innebär att jag, trots namnet, inte är sjuksköterska utan en person som röntgar människor). Jag träffar ju människor som går igenom personliga SHTF-situationer nästan dagligen på jobbet. Det som däremot i stort sett aldrig händer är det som kallas katastrofläge. Det innebär för den oinvigde den högsta beredskapsformen vi kan ha på sjukhuset och införs vid riktigt stora olyckor eller liknande där trycket kommer vara så hårt att allt fokus måste läggas på olyckan i fråga. Operationer avbryts, patienter som kommer på mottagningsbesök ombeds att gå hem, alla icke-akuta röntgenundersökningar avbryts, personal rings in. Och så vidare.

Eftersom katastrofer extremt sällan händer på ett och samma sjukhus, så krävs det övningar eftersom det blir den enda erfarenheten du kan skaffa dig innan det faktiskt händer. För ett tag sedan hade vi en sådan övning.

Övningen gick ut på att det skett en större trafikolycka med buss inblandat, ca 30 skadade (allt ifrån epiduralhematom till brutna tånaglar). Det låter kanske inte så mycket, men 30 skadade på samma gång kan verkligen säcka ihop ett sjukhus om inga vettiga planer finns. Hur som helst, skådespelare som hade (väldigt realistiskt) sminkade skador kom in på akuten med en rasande fart. De skulle undersökas på akuten för att sedan föras vidare till andra ställen, många gånger då till mig på röntgen. Extremt stressigt blev det, telefonen ringde stup i ett och det kändes som att jag nästan inte hann boka in röntgenremisser i systemet innan det kom ytterligare en remiss. Men trots allt, tack vare duktigt folk på akuten som effektivt identifierade det som var mest akut och snabbt tog till åtgärder, så hade vi ändå när övningen var över "röntgat" det absolut mest akuta och livshotande och även hunnit med en eller två brutna handleder och fotleder, vilket i en situation som detta hamnar väldigt långt ner i prioritet. Samtidigt hittade vi väldigt mycket brister och saker som skulle kunna fungera bättre.

Det var skönt att känna att även om det blir riktigt kaotiskt på sjukhus i svåra situationer så är ändå människor tränade för att hantera det på bästa sätt. Lite prepping finns det ändå. Det var verkligen uppenbart att när man verkligen testar situationer praktiskt kan det göra att man hittar kritiska saker som man missat. Vi hittade massor med saker som ska förbättras samtidigt som de som varit med tidigare noterade saker som redan hade förbättrats sedan tidigare övningar. Jag blev i alla fall inspirerad, det är ju fullt möjligt att göra vissa övningar hemma för att hitta luckor i sin egen prepping.

Finns det annan sjukvårdspersonal eller liknande som har erfarenhet från övningar eller kanske till och med riktiga katastrofer/allvarliga händelser? Hur gick det då?


Har tyvärr varit på Akuten på SÖS vid ett flertal gånger. Dels som patient men även som anhörig. Kan naturligtvis inte säga/påstå att det blivit sämre utan statestik då så mkt spelar in lönehelg/ årstid/veckodag osv... Men det känns som det tar längre o längre tid att slussas vidare. Sista vändan förra våren var riktigt deprimerande :-g . Något som jag kommer ta med mig så länge som jag lever! Väntetider på över 7 timmar tror nog om det skulle kommit in en riktig bussolycka vid ett sådant tillfälle så hade det nog inte varit roligt......

Vill för övrigt tacka alla inom vården att ni finns! Önskar att ni finge både mer creed o mer betalt för vad ni gör!

Urd


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Katastrofövning på sjukhus
InläggPostat: mån 09 nov 2015, 22:53 
Offline
Konservprovsmakare
Användarvisningsbild

Blev medlem: tis 15 sep 2015, 20:53
Inlägg: 60
MulenDag skrev:
Jätteintressant och informativt! För mig som mest läser dagstidningen där det står om överfulla vårdinrättningar och folk som får ligga i korridorer har känslan annars varit att en sån kris klarar vi i många fall inte av. Tack för berättelsen!

/MulenDag

Kul att det var uppskattat. :) Visst är det ju så att många sjukhus då och då har överfulla avdelningar (snälla regeringen, om ni läser detta, ge sjuksköterskor vettig lön så de vill jobba), men jag tror ofta det inte är ett jätteproblem i ett katastrofscenario då verkligen ALLT som inte är superviktigt avbryts för att istället lägga all fokus på själva katastrofen.

Ongrid skrev:
Jag arbetar på ett mellanstort sjukhus och har genomgått övningar för katastrofläge, och det brukar bli riktigt stressigt. Jag tycker att kvaliteten på figuranterna och det scenario som övningsledningen målar upp är otroligt viktigt för hur bra övningen blir. Men det viktigaste är ju att man visar på bristerna och kan täppa igen hålen i systemet.
Prioritering är alltid svårt, och det är så otroligt viktigt att ha ett bra system för triage, omhändertagande och logistik. Att dokumentera i ett katastrofläge är också en utmaning.... Ur ett prepperhänseende kan man ju fundera hur saker och ting skulle fungera om el eller annat livsviktigt system skulle fallera.

Dokumentation är verkligen en utmaning, det var ett av problemen som vi tog upp. På röntgen funkar det helt ok, men akuten får det svårt. Vad gäller el så finns ju reservkraft på alla sjukhus, men den räcker ju bara "så länge den räcker". Så ja, skulle ett attentat ske som skadar massor med människor och samtidigt slår ut elnätet i mer än ett par timmar så är vi ju rätt rökta. Både de som varit med om olyckan, men även alla som ligger på ex IVA och är beroende av respiratorer och så vidare.

_________________
"Man kanske borde ha några schyssta black metal-plattor i sin BOB va?"


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Katastrofövning på sjukhus
InläggPostat: mån 09 nov 2015, 22:58 
Offline
Humor håller oss vid liv. Humor och mat. Glöm inte mat. Du klarar dig en vecka utan att skratta.
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör 05 maj 2012, 14:22
Inlägg: 4145
@Urd
Min erfarenhet är att det till viss del är bättre att komma in som patient vid ett katastrofläge, då man ofta brakar på med enormt mycket resurser när beslut om personalökning tas. Visst lär stukningar fortfarande få vänta en del, men om du är riktigt skadad så är det bra att komma när hela jourkedjan skramlat in och varenda kotte har beordrad övertid.
En normaldag på en akut kan man ju få vänta nåt överjävligt på sin tur :(


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Katastrofövning på sjukhus
InläggPostat: mån 09 nov 2015, 23:10 
Halvt OT och varit uppe förr men nu när jag har två här som har inblick i vården kan jag inte avstå att fråga då det är viktigt för mig.

Jag mår INTE bra om jag äter ASA och har av min läkare blivit tillsagd att undvika alla NSAIDer (fast jag inte provat något annat än ASA, man kanske skulle testa, bara liiite). Hur ska jag bära information om att det är en dålig idé att proppa i mig NSAID så att ni som jobbar i vården uppfattar det även om jag kommer in trasig och medvetslös?

För att ge frågan allmänintresse kan den också få gälla för andra allergier. Penicillinallergi kan ju bli rätt besvärlig t.ex. Hur kan vi som dras med något sådant underlätta? Ett tag var jag inne på att tatuera in infon på bröstet men det var kanske inte så bra.

/MulenDag


Top
  
 
 Inläggsrubrik: Re: Katastrofövning på sjukhus
InläggPostat: mån 09 nov 2015, 23:24 
Offline
Konservprovsmakare
Användarvisningsbild

Blev medlem: tis 15 sep 2015, 20:53
Inlägg: 60
Ongrid skrev:
@Urd
Min erfarenhet är att det till viss del är bättre att komma in som patient vid ett katastrofläge, då man ofta brakar på med enormt mycket resurser när beslut om personalökning tas. Visst lär stukningar fortfarande få vänta en del, men om du är riktigt skadad så är det bra att komma när hela jourkedjan skramlat in och varenda kotte har beordrad övertid.
En normaldag på en akut kan man ju få vänta nåt överjävligt på sin tur :(

Precis det jag menade i förra inlägget.

_________________
"Man kanske borde ha några schyssta black metal-plattor i sin BOB va?"


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Katastrofövning på sjukhus
InläggPostat: mån 09 nov 2015, 23:25 
Offline
Humor håller oss vid liv. Humor och mat. Glöm inte mat. Du klarar dig en vecka utan att skratta.
Användarvisningsbild

Blev medlem: lör 05 maj 2012, 14:22
Inlägg: 4145
Om det främst gäller ditt eget sjukhus så kan du bara be din allmänläkare att skriva in en varningstext i journalsystemet. Vi har SysTeamX och där finns en röd "knapp" som lyser om det föreligger något allvarligt som påverkar vården. Man klickar bara på rutan så kommer texten upp.
I händelse av att du kommer in till annat sjukhus så är nog nån form av halsband/armband det bästa.


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Katastrofövning på sjukhus
InläggPostat: mån 09 nov 2015, 23:57 
Offline
Jag behöver inte springa fortare än lejonet som jagar oss, bara fortare än dig.
Användarvisningsbild

Blev medlem: sön 25 jan 2015, 23:44
Inlägg: 405
MulenDag skrev:
Halvt OT och varit uppe förr men nu när jag har två här som har inblick i vården kan jag inte avstå att fråga då det är viktigt för mig.

Jag mår INTE bra om jag äter ASA och har av min läkare blivit tillsagd att undvika alla NSAIDer (fast jag inte provat något annat än ASA, man kanske skulle testa, bara liiite). Hur ska jag bära information om att det är en dålig idé att proppa i mig NSAID så att ni som jobbar i vården uppfattar det även om jag kommer in trasig och medvetslös?

För att ge frågan allmänintresse kan den också få gälla för andra allergier. Penicillinallergi kan ju bli rätt besvärlig t.ex. Hur kan vi som dras med något sådant underlätta? Ett tag var jag inne på att tatuera in infon på bröstet men det var kanske inte så bra.

/MulenDag


Jobbar inte inom vården men har erfarenhet som patient, både akut och planerade operationer.
Min erfarenhet är att på sjukhus gäller paracetamol som smärtstillande. När jag låg på en hjärtavdelning och ville ha Ipren istället (tål inte paracetamol så bra) så fick inte sköterskan ge mig det utan läkares tillåtelse.
Ska man opereras så får man inte äta ibuprofen/NSAID eftersom det ökar blödningsrisken. När jag skulle opereras så fick jag inte äta annat än paracetamol dagarna före operationen.
Alla gånger jag har fått smärtstillande på sjukhus så har det varit paracetamol/Panodil.


Top
 Profil  
 
 Inläggsrubrik: Re: Katastrofövning på sjukhus
InläggPostat: tis 10 nov 2015, 09:57 
Offline
Konservprovsmakare

Blev medlem: sön 21 jun 2015, 23:33
Inlägg: 57
MulenDag skrev:
Halvt OT och varit uppe förr men nu när jag har två här som har inblick i vården kan jag inte avstå att fråga då det är viktigt för mig.

Jag mår INTE bra om jag äter ASA och har av min läkare blivit tillsagd att undvika alla NSAIDer (fast jag inte provat något annat än ASA, man kanske skulle testa, bara liiite). Hur ska jag bära information om att det är en dålig idé att proppa i mig NSAID så att ni som jobbar i vården uppfattar det även om jag kommer in trasig och medvetslös?

/MulenDag


Jag sitter i samma sits, blir väldigt dålig av NSAID. Det står i min journal, det finns i den där varningsrutan, men ändå har jag flera gånger fått ligga svårt sjuk och argumentera för att slippa NSAID. Jag har också fått det inpumpat i mig intravenöst efter en operation när jag fortfarande var väck, och blev följaktligen väldigt dålig. Ändå, när jag senast hade brutit nåt säger läkaren vid två tillfällen att jag ska käka NSAID.


Top
 Profil  
 


Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
Ny tråd Svara på tråd  [ 11 inlägg ] 


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 0 gäster


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori

Sök efter:
Hoppa till:  
Powered by phpBB © 2000, 2002, 2005, 2007 phpBB Group
Mod Databas :: Återställ block
Swedish translation by Virtuality & phpBB Sweden © 2006-2008
Swedish Portal translation by Raben © 2008
phpBB SEO
Portal XL 5.0 ~ Plain 0.2
Skapa forum | Våra villkor | Integritet | ForumPortalen | Rapportera forumet