DN idag:
Studie: Kaos och svält hotar Sverige vid kris – försvaret klarar inte möta angrepp
"Sverige kan lamslås vid en internationell kris. It-attacker slår ut el- och datanät och inom en vecka börjar svenska folket svälta och grips av panik. Orsaken är att Sverige saknar ett civilt försvar - samtidigt som stora delar av det militära försvaret inte klarar av att möta en modern angripare.
De alarmerande slutsatserna drar Krigsvetenskapsakademien i en studie som presenteras på torsdagen.
Kungliga Krigsvetenskapsakademien består av både militärer och civilister. Sedan 2015 har akademien genomfört en tvärvetenskaplig studie för att kartlägga vilka påfrestningar som en nutida stormaktskonflikt skulle innebära för Sverige. De viktigaste slutsatserna presenteras i dag, torsdag, i vitboken ”Ett nytt totalförsvar”.
It-attacker är numera vardagsmat och har satts in i det pågående Ukrainakriget för att slå ut elsystemen i östra Ukraina. Om samma metoder vid en kris skulle användas mot Sverige skulle det få förödande följder för svenska folket, enligt studien.
”Cyberattacker slår ut elförsörjningen i hela landet, vilket gör att det mesta stannar i Sverige - telefonnät, mobilnät, betalningssystem för att ta några exempel. Folk börjar svälta efter cirka en vecka när livsmedelslagren är tömda. Angriparens utnyttjande av sociala medier skapar panik, misstroende och uppgivenhet”, varnar studiens huvudprojektledare Frank Rosenius.
En stor svaghet, enligt studien, är att Sverige i dag nästan helt saknar ett fungerande civilt försvar av befolkningen. Det totalförsvar som fanns under det kalla kriget med skyddsrum, skyddmasker, livsmedels- och drivmedelslager samt sjukvårds- och reparationsberedskap är nedlagt.
Bristerna visade sig vid skogsbranden i Västmanland 2014 som förvärrades av dålig ledning och samordning mellan myndigheterna. I dag har ingen myndighet ett samlat ansvar för att skydda svenska folket. Ett konkret förslag i studien är tillsätta en civil överbefälhavare.
Den civila överbefälhavaren skulle med stöd av direktiv från regeringen bygga upp ett nytt civilt försvar från grunden, föreslås i studien. Det nya civila försvaret ska kunna möta it-attacker, påverkansoperationer, bygga upp en försörjningsberedskap och ett skydd av civilbefolkningen.
Ett förslag är att en ny myndighet ska svara för försvar mot it-attacker dygnet runt. Ett modernt psykologiskt försvar behövs för att upptäcka och bemöta påverkansoperationer. Under det kalla kriget var några utpekade landshövdingar i krig civilbefälhavare över flera län. I studien föreslås att en förstärkt regional ledning återinförs.
Ett annat förslag är att totalförsvarsplikten aktiveras så att personal kan utbildas i civilförsvaret, en organisation som under det kalla kriget uppgick till en kvarts miljon män och kvinnor. Den nedlagda Beredskapspolisen, som hade till uppgift att avlasta den ordinarie polisen, borde åter sättas upp enligt studien.
Allt detta kostar pengar, men Krigsvetenskapsakademien påpekar att Sverige under det kalla kriget satte av 4,5 miljarder kronor om året, i dagens penningvärde, på civilt försvar. Den summan motsvarar en tiondel av dagens anslag för det militära försvaret.
Det säkerhetspolitiska utgångsläget för studien är detsamma som det som regering och riksdag tecknat i det nu gällande försvarsbeslutet från 2015. Men sedan dess har Rysslands rustningar fortsatt samtidigt som det säkerhetspolitiska läget överlag försämrats.
Risken är att en stormaktskonflikt mellan Ryssland och USA/Nato bryter ut i vårt närområde, understryker studien. Det kan då bli en kapplöpning om delar av svenskt territorium där Sveriges oberoende, frihet och handlingsfrihet hotas.
Hotbilden blir då att Ryssland skulle kunna angripa och inta delar av sydöstra Sverige. Detta för att ställa Nato inför fullbordat faktum och hindra alliansens förstärkningar till de baltiska Nato-medlemmarna.
Sverige måste därför ha ett försvar som är en effektiv tröskel och därmed avskräcker från sådana angrepp, enligt studien. Men om det civila samhället är i kaos efter it-attacker och psykologisk krigföring i sociala medier så är det i dagens läge inte mycket bättre ställt i det militära försvaret.
"Övergår angreppet till militära insatser kommer de kvalificerade förbanden inom armén och marinen med stor sannolikhet att slås ut eller inte komma till verkan", konstaterar Frank Rosenius som varit ställföreträdande överbefälhavare.
Riksdagens nu gällande försvarsbeslut gäller till 2020. I studien förutsätts att det också finansieras. Men beslutet är helt otillräckligt för att möta 2000-talets hotbild enligt studien.
Framför allt trycker Krigsvetenskapsakademien på att försvaret måste bli bättre på att upptäcka hot, reagera snabbt, leda styrkorna och vara robust nog att gå i strid.
Ett helt nytt förslag är att skapa en gemensam snabbrörlig insatsstyrka med stor eldkraft. Styrkan ska bestå av enheter ur flyget, marinen och armén som raskt ska kunna sättas in i försvaret av hamnar, flygfält och ledningsplatser.
I studien understryks att moderna väpnade konflikter alltmer utförs av avancerade, obemannade vapenplattformar. Sverige saknar i dag effektivt försvar mot drönare och massanfall av robotar. Både marinens fartyg och arméns förband behöver därför snarast luftvärn för att kunna stå emot sådan hot.
Men ett grundläggande problem är att Sveriges militära försvar helt enkelt är för tunt, förbanden är för få för att klara en väpnad konflikt. De bästa förbanden borde därför fördubblas fram till 2030, enligt studien. I klartext skulle det innebära bland annat 120 Gripenplan, 14 korvetter, åtta ubåtar och fyra brigader i armén. Men detta kräver mer utbildad personal - redan nu en brist.
Studien föreslår också att obemannade flygfarkoster och självgående stridsfordon också bör studeras för att ingå i det svenska försvaret efter 2020."
|