EssBe skrev:
Jaakko skrev:
C14 i atmosfären beror som du säger på brännande av fossila bränslen. Den varierar också med solcyklerna genom variationer i jordens magnetfält och vidare genom mängden kosmisk strålning. Den varierar genom vulkanutbrott genom att vulkanutbrott släpper ut en del (gammal) koldioxid. Vidare varierar C14 genom utbyte av koldioxid mellan oceaner och atmosfären. Smältande glaciärer sen förra istiden orsakar att "gammal" koldioxid släpps ut i atmosfären från den mark som blottläggs.
Det som gav upphov till en stor del C14 var testsprängingar av atomvapen under 50- och 60-talen. Det är lätt att förstå varför andelen C14 i atmosfären minskar då testsprängningarna minskat rejält.
Men det vi ser är ökande halter CO2 och
samtidigt minskande relativ halt av C14 i atmosfären. Den enda rimliga förklaringen är att vi eldar fossila bränslen. Eller?
Detta eftersom:
Vi ser inte en ökning av vulkanisk aktivitet.
Vi ser inte en ökning, bara en liten minskning, av solens aktivitet.
Vi ser inte en minskning av jordens magnetfält.
Vi ser inte en ökning av kosmisk strålning.
Vi ser en ökning av CO2 även i haven.
Vi ser TROTS det en minskning av relativ halt C14 även i haven.
Vi ser en ökning av vulkanisk aktivitet. Ändå inte tillräckligt för att ha nån större effekt på C14.
https://volcano.si.edu/faq/index.cfm?qu ... alactivityVi ser en liten minskning av solens aktivitet. Solcykel 24 var ovanligt svag, och solcykel 25 förutspås inte bli starkare.
Ingen större effekt på C14 ännu.
Vi ser en försvagning av jordens magnetfält.
https://www.livescience.com/46694-magne ... akens.html Det i sin tur ger upphov till mer kosmisk strålning.
Vi ser en svag ökning av kosmisk strålning.
http://cosmicrays.oulu.fi/CO2 i haven ökar.
Det jag tror ger största minskningen för C14 både i atmosfären och i haven är som jag sa tidigare testsprängingar med kärnvapen. Det finns en snygg graf på den här sidan:
https://www.ctbto.org/nuclear-testing/t ... r-testing/EssBe skrev:
Ja, den globala uppvärmningen ger upphov till att glaciärer smälter och permafrost tinar. Vilket frigör ändå mer växthusgaser. En del av det CO2 med låga halt av C14. Detta kan ses som en förstärkning/återkoppling av effekten från uppvärmningen växthusgaser från fossila bränslen orsakar. Eller vill du hävda att CO2 från fossila bränslen inte är en växthusgas men CO2 från tinande permafrost är det?
Glaciärer har smält ända sen senaste istid. En viss återkoppling kan finnas. CO2 som växthusgas spelar ingen roll varifrån den härstammar. Skillnaden är att den CO2 som lagrats under isen länge har en lägre andel C14-isotop, och kan därför förväxlas med CO2 från utsläpp från fossila bränslen.
EssBe skrev:
Inget av det du tar upp säger alltså, vad jag kan se, emot att den dominerande källan för ökande halt CO2 i atmosfären är vår förbränning av fossila bränslen. Tvärtom, genom att vi kan utesluta många av de möjliga alternativa bidragen du tar upp blir det MER troligt att det är just fossila bränslen som är källan till ökande halter CO2 i atmosfären.
Som sagt, C14 isotopen fick en spik uppåt iom. kärnvapentester och nu är trenden på nedgående.
EssBe skrev:
Men påstår du att det är solen som driver den pågående klimatförändringen? I så fall blir jag tacksam om du kan redovisa vad du har för grund för det påståendet.
En grad celcius på 200 år är inom ramen för naturliga variationer. Ifall klimatforskarna kunde förklara, förutspå och förstå de naturliga variationerna så skulle klimatprognoserna med stor sannolikhet förbättras. Nu medger IPCC att de inte kan med säkerhet kan förutspå klimatet.
EssBe skrev:
Det är fullt möjligt att kosmisk strålning påverkar molnbildning och därmed klimatet. Problemet med Svensmarks forskning är att vi nu har data och statistik. Om hans hypotes stämmer så borde solens observerade variationer tillsammans med observerade variationer av kosmisk strålning inneburit att den kosmiska strålningen haft en svagt nedkylande effekt på klimatet de senaste decennierna. Men det har blivit varmare.
Den lilla variation av klimatet vi sett de senaste decennierna har knappast att göra med solens variationer och kosmisk strålning. Trögheten i klimatsystemet filtrerar bort det mesta av solens 11 års solcykler. Det som händer, enligt min mening, är att klimatet förändras om vi får flera svaga solcykler efter varandra. Medeltemperaturen förändras ganska lite, men variationerna blir större. Exempel är långa tider med svaga solcykler, namngivna efter Wolf, Sporer, Maunder, Dalton.
Ifall Valentina Zharkovas teori stämmer så borde vi få in mätdata om det finns en koppling mellan långa solfläcksminimum och klimatet inom de närmaste åren. Eddy minimum. Det ska bli intressant.
EssBe skrev:
Svensmark kan mycket väl ändå ha rätt, men effekten är kanske svagare än han trott? Hur vet de kosmiska strålarna att de skall orsaka höga eller låga moln? Beroende på vilket kan mer moln rent av ha en värmande effekt nattetid. Och lättare/snabbare försvinna när temperaturen stiger på morgonen.
Molnen ger en kylande effekt där solens instrålning är starkt (ekvatorn) iom. albido-effekten. Molnen ger en värmande effekt där solens instrålning är svag (polerna) iom. växthuseffekten. Den totala effekten av mer moln är kylande.
EssBe skrev:
Om du påstår att Svensmark hypoteser är korrekta, då påstår du samtidigt att andra faktorer har en STÖRRE värmande effekt på klimatet än vad vi trott hittills. Och den enda tydligt värmande faktorn jag känner till är ökande halter växthusgaser i atmosfären. Om Svensmark har rätt har alltså ökande halter CO2 större effekt på klimatet än vad vi trott tidigare...
Svensmarks hypoteser går ut på (jag har fortfarande inte läst på helt) om jag fattat det rätt, att aerosoler ger upphov till mer moln. Moln har en kylande effekt på klimatet. Kosmisk strålning ger aerosolerna en förstärkande effekt (10 - 100 gånger/ska kollas upp).
Du verkar ha all tid i världen, men jag ska vara på jobbet imorron igen. Det får bli en paus för min del. Vi får vara överens om att inte vara överens och den som lever får se.
Jag hoppas klimatforskarna kommer fram till vad det är som orsakar de naturliga variationerna så att de kan förutspås på ett tillförlitligt sätt. Då blir det mer tillförlitligt och trovärdigt att beräkna vilken eventuell effekt människans CO2-utsläpp har på klimatet. Som det är nu, 1 grad på 200 år, så är ändringen ganska medioker.
Om nån för 200 år sen skulle ha föreslagit att vi ska släppa ut en massa koldioxid för att göra planeten grönare och flytta växtligheten längre norrut, så skulle jag och säkert många andra tyckt att det var en bra idé. Var det vi som gjorde det eller ej? Jag är inte så säker.