Swedish Survivalist

Tenk dere følgende scenario:
TEOTWAWKI (The End Of The World As We Know It) er et faktum. Tiden har kommet for å måtte klare seg med det vi dyrker selv. All lagret mat er borte, men vi har vært forutseende nok til å lagre det som trengs for å komme i gang med å dyrke mat til eget forbruk. Vi disponerer omtrent et dekar(1000 kvadratmeter) gjennomsnittelig god jord per person i vår lille husholdning/familie.

Det er lite vilt igjen i området rundt oss. Mens vi stort sett levde av mat fra lager, ble det som fantes av elg, hjort og småvilt nær utryddet av dem som ikke hadde vært forutseende nok til å legge opp et lager. Folk sulter rundt oss. Feil- og underernæring har ført til svekket helse blant folk. Om folk dør av direkte sult eller bare fordi de lettere blir syke enn før, er ikke godt å si. Sannsynligvis er det begge deler. I tillegg har mange dødt fordi de ikke lenger klarte å skaffe medisiner de var avhengige av.

Dette dreier seg altså om å overleve. Det gjelder å få så stor avling som mulig i form av kalorier og nok av alle næringsstoffer slik at vi beholder helsa og ikke utvikler mangelsykdommer. Og vi bør ha så stor variasjon som mulig. Men hva skal vi dyrke og hvor stort areal trenger vi?

Det finnes selvfølgelig ikke ETT svar på dette. Men her er et eksempel på hva som er mulig i mitt område med det klima vi har her. Jeg har tatt utgangspunkt i gjennomsnittsavlinger vi har nå i KONVENSJONELT jordbruk i lavlandet i sørøstlige deler av Norge. Det er imidlertid IKKE realistisk å oppnå så store avlinger de som dette de første årene i et scenario som over. Derfor ville man i en slik situasjon måtte ha et større areal for å få samme avling. Jeg har i dette eksemplet tatt utgangspunkt i et areal på 667 m2. Men dersom avlingen bare blir 2/3 av dagens konvensjonelle, må arealet økes med 3/2 (1,5) for å få like mange kg avling. Det vil si at 1000 m2 vil da gi like mange kg som 667 m2 gir i dag. Sannsynligvis er dette svært optimistisk i første omgang, men jeg lar det spørsmålet ligge i dette eksemplet. Jeg nøyer meg med å konstatere at det finnes argumenter som taler for at avlingen både kan bli større og mindre.

Det første bildet viser hvor stort areal per person man må sette av for å få et bestemt antall kg av 11 forskjellige avlinger. Det andre viser næringsstoffer per dag fordelt jevnt over et år.

Interessant tråd.
Intensivt hagebruk gir lett mye større avlinger enn konvensjonelt jordbruk, for mange grønnsaksslag kan avlingen ganske lett dobles.

Problemet er at hagebruk må læres. Du kan ikke kjøpe noen poser med frø og en spade. Jorden må kultiveres, erfaringer høstes, osv.

Det vanskeligste vil ofte være lagring av grønnsaker/rotfrukter/poteter. Korn er lett å lagre, men gir lite kalorier/m2.

Intensivt hagebruk krever også ofte eksterne faktorer: Gjødsel, tang og tare, kalk.

Det laveste tallet jeg har sett for et komplett kosthold var en amerikansk undersøkelse - sorry har ingen referanse. Der mente man at 148 m2 var tilstrekkelig.

Det ideelle er å ha dyr i tillegg til hage. Geiter, hester, sauer, kyr, ender, duer, høner, kaniner. Da vil avlingene være lettere å opprettholde over tid. I tillegg vil du kunne få fett. Fett er vanskelig å dyrke og utvinne.

Aquaponics er også en svært effektiv måte å dyrke intensivt, men krever både spesielt utstyr og stor investering i tid før kollapsen.

Jordskokk er også en plante å vurdere. Den gir like mye per m2 som potet.

Glem ikke jordskifte, det bør gå 4 - 6 mellom potetavlinger og 6 - 8 år mellom kål (brassica). Så planlegg dyrkingen like mye etter etter disse prinsippene som etter hva du liker å spise.

148 m2 lät väldigt lite . Men om man gjort det testet i en del av USA där klimatet varit sånt att man kunnat odla året runt så kan det kanske ha gått . Där man inte haft kallt regnit , tjäle eller snö så .

Finns en länk här till ett Svenskt försök som gjordes på slu , där man försökte skapa ett självhushåll för en vegetarian och där krävdes det ca 800 m2 för ett år av självodlad mat .

Sedan för att få längre rotation mellan grödorna kan man ha en rotation i rotationen med , så enkelt förklarat :

Tre skiften , alltså en tre årig växtföljd .

År 1 odlar man på skifte ett bönor , raps och lök
På skifte 2 odlar man potatis
Och på skifte 3 odlar man vete

År 2 odlar man vete på skifte 1
Skifte 2 har bönor , raps och lök
Skifte 3 har potatisen

År 3 odlar man potatis på skifte 1
Vete på skifte 2
Och bönor raps och lök på skifte 3

År fyra är man tillbaka till ursprungs skiftet men man flyttar då grödorna inom skiftet så att man får rapsen där löken var löken på bönornas plats och bönorna där rapsen stod .

Och på det viset så kan man fortsätta då kommer det att ta 10 år innan växterna inom kålgruppen (rapsen) är tillbaka där den stod år ett .
För att ytterligare förlänga kan man tänka sig att ha ett skifte med tex jordärtskockor som man vänder vart fjärde år och plockar in i rotationen .

Sedan skulle jag nog ha tex kaniner och getter även om jag inte har mark nog att föda dem . Man kan samla rätt mycket genom att slå gräs på myrar (myrslåtter) , plocka i vägrenar klippa löv och sly mm som man hittar . Dessutom blir det ju skörderester från landen som man inte kan äta själv men som djuren kan förädla till fett i form av kött , mjölk , ost och smör .

Vissa växter är inte så bra att lägga direkt i en kompost eftersom de kan sprida sjukdomar tex stjälkbakterios på potatisen eller klumprotsjuka hos kålväxter . Där kommer djuren återigen till nytta . Getter och kaniner ger varmgödsel som kan bli uppemot 70 grader och därigenom dödar många bakterier om man lägger gödselkomposter .
Även häst och får ger varm gödsel medans kor och grisar ger kall gödsel där fler bakterier och ogräsfrön etc kan överleva .

Så att odla så man klarar sig kräver nog även djur i någon form , men större djur om man inte har mark det bör man avstå från .

Om man odlar in ett skifte med jordärtskockor hur får man det att upphöra?

Har man väl planterat dem en gång är de ju stört omöjliga att bli av med, farsan satte några på prov för 8 år sedan och de vägrar låta sig hittas alla och har nästan tagit över 1/4 del av hans gräsmatta!

Mycket enkelt Gräv upp vad som går och släpp in några grisar som plockar upp resterna Så blir det extra protein till grönsakerna med .

Jordärtsskockor kan vara svåra men det går att trötta ut genom att gräva upp så fort man ser det gröna av blasten komma upp .
Men man får hålla efter lite . Vill man begränsa så de inte sprider sig så kan man gräva ner nåt som stoppar spridningen tex bitar av takplåt som en ram runt landet .
Sedan så tar man inte reda på blasten med rötter inte bara knölarna så fortsätter rötterna att bilda ny blast och nya knölar .
Så man ska vara noga att även plocka upp rötterna .

Funkar det att odla i hinkar?

Inte om man vill ha bra knölar .

Jordärtsskockor är svåra att lagra , de är känsliga för värme tex , så risken är stor att jorden blir för varm i hinken och håller tillbaka växten hos knölen .

Nedgrävd lite större tunna/oljefat utan botten kan fungera för att begränsa växten i spridning och ge rötter och knölar utrymme nog .

vildsvin

ska prova att lägga duk och sedan en vedhög över mitt hemma land där jag drivit upp jordärtskockor, växer där det gör det