Swedish Survivalist
http://swedishsurvivalist.egetforum.se/

Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.
http://swedishsurvivalist.egetforum.se/enbart-kottbaserad-kost-vintertid-isolering-t2565-15.html
Sida 2 av 3

Författare:  takiman [ fre 14 okt 2011, 07:30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

skogsstjärnan skrev:


Ny här... gammal där... :D

"Generalen" kanske ska ta och lämna skoputsen hemma på kasern och ta med vaxet ut i fält i stället.

Jag bara svarar på de saker som kommit upp i tråden och försöker bidra till att kanske någon fler skulle kunna klara sig en dag längre men ..

Generalen.. någon måste vara först ut när luckan fälls ner på båten. Det var tydligen inte du...



Hur menar du nu.
Har rätt gedigen praktisk erfarenhet. X antal månader om året i fält, till skogs och fjälls iom mitt arbetet. Så. Du kanske själv borde släppa taget om ditt tangentbord och få riktig kunskap istället för att få all info genom google och youtube som det verkar.

Författare:  Jojjenda [ fre 14 okt 2011, 08:57 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

Och så tar vi samtliga ett par djupa andetag, låter adrenalinet sjunka en smula.
Ingen anledning att gnabba, försök hålla kvar dialogen på en trevlig och sansad nivå

/mod

Författare:  Martin [ fre 14 okt 2011, 11:21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

Som någon redan svara, svamparna går bort som huvudalternativ på vintern.
Kött går fint så länge det tillreds på säkert sätt (tidigare tråd om trikiner mfl parasiter, säker tillagning med mera).

Framför allt så är alternativen få förutom kött vintertid i tänkt scenario så man har med största säkerhet inte "lyxen" att välja bort vildsvin etc om man fäller ett.

Men frågan är fortfarande öppen för fler tips på sätt att variera eller dryga ut en eventuell kött/insektsdiet vintertid för att hålla sig så rask och funktionabel som möjligt ?
Dvs av vad som finns att tillgå i svenska skogar vintertid (specifika rötter, skott med mera) ;).

Författare:  Jojjenda [ fre 14 okt 2011, 11:31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

Martin skrev:
vintertid (specifika rötter, skott med mera) ;).



Rötter brukar vara sjukt svåra att få tag på med en meter tjäle och två meter snö ovanpå. Skott kommer mer på vårkanten.

Lavar är väl vad jag skulle satsa på att dryga ut köttet med.

Författare:  Martin [ fre 14 okt 2011, 11:40 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

Lavar verkar rejält återkommande.
Synd att de bara är ett härke att tillaga rätt :)

Denna sida med utdrag ur Överlevnad på naturens villkor av Stefan Källman & Harry Sepp, verkar värd.

http://medlem.spray.se/peter_yeung/survivalherbs/overlevnadsvaxter.html

Författare:  Dweomer [ fre 14 okt 2011, 11:41 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

Ur artikeln jag länkade till tidigare .
Men innerbark är något som går att torka och mala till mjöl till gröt och bröd . Knopparna brukar vara färdiga redan på hösten men de "växer till" under våren . Tänk påskriset . Skägglav växer ju lämpligt lite högre upp om det är mycket snö .
Tranbär går att plocka hela vinter om man kommer åt . De är ju bäst på våren . Andra bär , frön och nötter som kan finnas kvar . En varning om nötter bara , de kan innehålla höga halter aflatoxin som är starkt cancerframkallande .
Så om det finns frön kvar på lite högre gräs som sticker upp ur snön så är det möjligt att laga till , innehåller bra med näring med . Det har använts i tider med hungersnöd .

Nentserna som det står om i artikeln lever ju väldigt långt norrut och vintrarna kan bli så kalla som -50 gr .

Tabell 1. Växternas användning bland nentserna på Gydanskijhalvön.
Plants used by the nenets on the Gyda Peninsula.
Växt Nentsiska Vetenskapligt Användningsområde
namn
Viden Neru Salix Brännved. Honplantan anses brinna bättre. Vidjor för
att fläta golvmattor till tälten vintertid. Ved för att rökgarva
skinn. Som föda bland äldre nentser.
Glasbjörk Nyavei Betula pubescens Torkad och smulad björk används som underlag i barnkrubbor,
i skor etc. Förr även som barnpuder.
Glasbjörk Urau Betula pubescens Fina, torra, flisor av björk används i barnsängar. Man
byter till sig dem under vintervistet vid skogsgränsen.
Dvärgbjörk Ping Betula nana Riset som bränsle för ”het” eld för kokning.
Ormrot Bistorta vivipara Groddknoppar äts av barnen. Åts oftare förr (även
roten).
Fjällsyra Vimnya Oxyria digyna Blad och hela unga skott äts som sallad. Används i
vattnet vid hårtvätt.
Hästskräppa Vimnya Rumex aquaticus Blad och hela unga skott äts som sallad. Vid hårtvätt.
Hjortron Maranga nygodya Rubus chamaemorus Bären äts ofta. Blad som te. Icke-nomadiserande
nentser har lärt sig av ryssar att göra sylt.
Åkerbär Ngodya Rubus arcticus Äts tillfälligtvis, bladen i te.
Kråkklöver Mara syai Comarum palustre Bladen till te. Blandas gärna med blad från åkerbär
och hjortron.
Sibirisk busk- Vanui Hedysarum alpinum Roten och mjuka gröna skott äts råa.
väppling
Skvattram Yarincha Rhododendron Dekokt på bladen mot magont. Starkare dekokt som
tomentosum berusningsmedel för schamaner. Som skydd mot onda
andar, björnar och gnagare. Kvinnor tvättar sig med
avkok särskilt vid menstruation och efter födslar. Läggs
på elden för att rena luften i tältet. Efter gravceremonier
renar man sig med rök från brinnande skvattram.
Dvärgtranbär Harye nygodya Vaccinium microcarpum Äts tillfälligtvis, plockas mest av barn.
Ripbär Malo ngodya Arctostaphylos alpinus Äts tillfälligtvis, plockas mest av barn.
Lingon En´z´-dei ngodya Vaccinium vitis-idaea Äts tillfälligtvis, plockas mest av barn.
Odon Linzermya Vaccinium uliginosum Äts tillfälligtvis, plockas mest av barn.
Kråkbär Tosalya ngodya Empetrum nigrum Äts tillfälligtvis, plockas mest av barn.
Spiror Vanui Pedicularis Roten och mjuka gröna skott äts råa.
Gråbo Artemisa vulgaris Blad och blommor läggs i elden, röken andas in för
”välbehag”. Även i elden för rök mot mygg.
Nysrot Latsui Veratrum viride Mot inälvsparasiter. Rötter eller gröna delar kokas.
Gräs och Num Calamagrostis, Milium, Används till att väva mattor som golvtäckning för renstarr
Phleum, Poa, skinn, sittmattor, sulor.
Trisetum, Carex
Ull Trench Eriophorum Ullen används som isoleringsmateriel.
Vitmossa, Nyarso Sphagnum Används för vätskeupptagande ändamål som blöjor, i
vit barnsängar, torka händer, bordstrasa, på elden för rök
mot myggor.
Vitmossa, Nyada Sphagnum Som bandage på sår, värms ofta innan den läggs på.
röd Grävs ofta fram under vintern. Äts av renarna.
Vitmossa, Punu Sphagnum (fuscum?) I vattensamlingar som används som dricksvatten.
brun Starkt torvbildande. Toalettpapper.
Gulvit renlav Ya´yumb Cladonia arbuscula Sårvård, läggs på såret torkad (pulvriserad) eller som
våtomslag. Vattenavkok används för att skölja infekterade
ögon. Äts ibland från renens första mage.
Grå renlav Nyaei Cladonia rangiferina Äts ibland från renens första mage.
Björkticka (?) Chunach Piptoporus betulinus (?) Den inre delen, fnösket, används vid moxibustion och
som dekokt vid magåkommor och vid menstruation.
Svamp Tudako Fungi Äts ej av nentser, men ges till ryssar.

Författare:  Dweomer [ fre 14 okt 2011, 11:49 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

Stefan Källman har skrivit artikel i ovanstående inlägg .

Och från samma tidskrift så finns i annat nummer en artikel om hur man förbättrar smaken hos vilda växter i en överlevnadssituation .
Artikeln var publicerad 1992 . Svensk bot. tidskrift , 86 : 283-290 , ISSN 0039-646X

Samma artikel fanns även publicerad i ett nummer av Svenska Överlevnadssällskapets tidning .

Författare:  Martin [ fre 14 okt 2011, 11:50 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

Jag känner spontant att en sektion på detta forum, med passande rubrik, och en innehålls lista med de största tipsen på ätbart i naturen med tillhörande tillredningsbeskrivning samt bild, skulle sitta som en keps och vara mycket relevant för besökaren ;).

Kanske en öppen tråd där folk själva kan lägga till förslag som klipps ur och läggs in i "huvudregistret" efter att de verifierats ? :)

I slutänden så kan man trycka ihop det till en printbar PDF att printa och lägga in i sin BoB.
Jag hade iaf själv sett det som en stor hjälp och alltid haft med mig den.

Författare:  Dweomer [ fre 14 okt 2011, 11:52 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

Den här tråden kanske ??
hur-tillagas-t2374.html

Författare:  Martin [ fre 14 okt 2011, 11:54 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

Exakt så ;)

Fast sammanställda på en plats där alla hamnar på en plats med tillhörande bild, så att någon hurtig människa lätt kan grabba allt text samt bilder och göra en tryck PDF av det sedan ;)

Givetvis bara ett ödmjukt förslag som jag tror är guld värt för varje svensk survivalist.

Författare:  Pax Orion [ fre 14 okt 2011, 12:04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

Om man ser till att ta i sig mycket fett med allt kött så blir problemet med mineraler och vitaminer kvar.
C-vitamin får man nog enklast från te på granbarr (jag har glömt vad sånt te heter :) ). Ju längre och hårdare vinter desto mer
C-vitamin innehåller granbarren. Det står i "Vilda växter som mat och medicin" av Stefan Källman. En vanlig vinter innehåller granbarr fyra gånger mer vitamin-c än ungskotten gör på våren och detta skulle vara en riktig fimbulvinter så c-vitamin bör inte var ett problem.

Kolhydrater - behövs inte
Fett - Djur
Protein - Djur

Vitamin-C - Granbarrste hela vintern lång

Vad saknas?
Salt kan man räkna med att få från viltet, eller? Blodet innehåller väl mycket mineraler och så, tror jag.

Författare:  Swing Monk [ fre 14 okt 2011, 13:11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

Ved ren animalsk føde blir vitamin C en utfordring(utmaning?) som flere har vært inne på. Mennesker er blant de få dyr som ikke selv kan produsere C-vitamin og er avhengig av tilførsel gjennom kosten. Men det betyr også at andre dyr selv lager C-vitamin. Og spesielt i delene hvor vitaminet blir produsert i disse dyrene, er det betydelige mengder C-vitamin. Så dersom vi spiser disse organene uten å ødelegge vitaminet med for mye varmebehandling, kan vi få i oss nok C-vitamin på en ren animalsk kost til å unngå skjørbuk. Faktisk er det nok med 10 mg per dag.

Men skjørbuk (C-vitaminets rolle i bindevevsdannelse) er ikke den eneste funksjonen til C-vitamin. For effektiv energimetabolisme trengs minst 30 mg. Og for antioksidantforsvar, nevrotransmitter- og hormonproduksjon, trengs det enda mer C-vitamin dersom man vil ha en så god helse som mulig. 75 mg for kvinner og 90 mg for menn er de amerikanske helsemyndighetenes anbefalinger. Og dersom man røyker, trengs 35 mg ekstra ut over dette. Kilde

Citera:
As in collagen formation, vitamin C helps in the hydroxylation of carnitine, a compound that transports long-chain fatty acids into the mitochondria of a cell for energy metabolism . It participates in the conversions of the amino acids tryptophan and tyrosine to the neurotransmitters serotonin and norepinephrine, respectively. Vitamin C also assists in the making of hormones, including thyroxin, which regulates the metabolic rate; when metabolism speeds up in times of extreme physical stress, the body's use of vitamin C increases.(Kilde: Understanding Nutrition, 11.ed, Eleanor Noss Whitney)


http://discovermagazine.com/2004/oct/inuit-paradox/article_view?b_start:int=1
Citera:
In fact, all it takes to ward off scurvy is a daily dose of 10 milligrams, says Karen Fediuk, a consulting dietitian and former graduate student of Harriet Kuhnlein’s who did her master’s thesis on vitamin C. (That’s far less than the U.S. recommended daily allowance of 75 to 90 milligrams—75 for women, 90 for men.) Native foods easily supply those 10 milligrams of scurvy prevention, especially when organ meats—preferably raw—are on the menu. For a study published with Kuhnlein in 2002, Fediuk compared the vitamin C content of 100-gram (3.55-ounce) samples of foods eaten by Inuit women living in the Canadian Arctic: Raw caribou liver supplied almost 24 milligrams, seal brain close to 15 milligrams, and raw kelp more than 28 milligrams. Still higher levels were found in whale skin and muktuk.

As you might guess from its antiscorbutic role, vitamin C is crucial for the synthesis of connective tissue, including the matrix of skin. “Wherever collagen’s made, you can expect vitamin C,” says Kuhnlein. Thick skinned, chewy, and collagen rich, raw muktuk can serve up an impressive 36 milligrams in a 100-gram piece, according to Fediuk’s analyses. “Weight for weight, it’s as good as orange juice,” she says. Traditional Inuit practices like freezing meat and fish and frequently eating them raw, she notes, conserve vitamin C, which is easily cooked off and lost in food processing..



En artikkel beregnet på barn omtaler tidligere tiders metoder for å få i seg nok C-vitamin. Deriblant litt mer utfyllende om inuittenes kost.
Havets skrekk og inuittenes hemmelighet

Författare:  Rakkuraj [ fre 14 okt 2011, 14:37 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

För att överleva på vintern på kalfjället. Titta på filmen Kampen om tungtvannet - Operasjon Gunnerside som beskriver hur det egentligen gick till istället för Hollywoodproduktionen med Kirk Douglas. Låt oss hedra våra norska bröder. Kolla även in dokumentären The Real Heroes of Telemark. Det är rörande att se de gamla gubbarna träffas igen.

Författare:  sprithitler [ fre 14 okt 2011, 17:10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

Även om man har det mesta av sin mat ifrån fett kött och gran och tallbarrste så bör man nog söka få i sig så mycket vegetabilier som möjligt, dels för kolhydrater, men främst för fibrer. Lingon står sig ofta bra under snötäcket för kolhydrater och vitaminer, skägglav för kolhydrater och fibrer, vissa rötter, såsom vassrötter och kaveldunsrötter ger såväl kolhydrater som fibrer och är möjliga att skörda även vid tjäle i marken om man planerar rätt.

Författare:  Ulv i fårakläder [ mån 17 okt 2011, 19:48 ]
Inläggsrubrik:  Re: Enbart köttbaserad kost, vintertid, isolering.

Unga granrötter är ofta ytliga och kan dras upp under vintern, sen är myrstackar lätta att gräva upp och hitta mycket mat i.

Fågelnät borde vara lätt att pilla i ordning med och användas vid slaktplatser från det man slaktat djur för att få lite lätt nya fångster.

Sida 2 av 3 Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme [ Sommartid ]
Powered by phpBB © 2000, 2002, 2005, 2007 phpBB Group
http://www.phpbb.com/