Swedish Survivalist

...eller "fire piston" är ett intressant sätt att göra upp eld. Har tydligen mycket länge använts även av "primitiva" folkslag ute i djungeln.

http://en.wikipedia.org/wiki/Fire_piston

http://www.firepiston.com/

http://www.google.se/search?q=fire+piston

Någon som har erfarenheter av en eldkolv?

Inga erfarenheter av just eldkolv, men jag har pumpat cykel och bränt mig längst nere på pumpen, så principen funkar säkerligen.

Jag såg ett avsnitt av Survivorman på Discovery där den fungerade fint.

Vad är det som brinner inuti det där röret då? Nåt som måste återställas efter en viss tid?

Min engelska är inte den bästa, men det kanske står nånstans där i texten på sidan?

Onekligen en annorlunda grej, och jag skulle aldrig ha gissat ens i närheten på vad det var för nåt innan jag såg filmerna.

Om luft ökar i tryck snabbt så ökar även temperaturen snabbt! Om det ligger något lätt antändligt längst nere i ''pumpen''(en tuss torrt gräs eller nåt) så kan det ta eld.

Det gäller att plocka ut det snabbt och lägga på tändmedlet!

Tänk på principen Dieselmotor... Komprimera diesel eller annat lämpligt så exploderar det! Bara komprimeringen sker fort nog.

Nyckelorden här är SNABB KOMPRESSION. Då hinner inte värmen i luften gå ut i godset. Istället packas luften ihop i det porösa och torra fnösket. Exempelvis delvis förkolnat tyg eller en bit fnöskticka. Och det blir dessutom massor med syre på en liten plats så det kan riktigt "flamma upp" ett kort ögonblick. Men det syret tar ju snabbt slut. Så det gäller tydligen att snabbt få ut glöden.

Tydligen fanns/finns denna eldmakningsmetod på platser där det var vamligt med blåsrör som jaktvapen. Gäller förmodligen att man för bäda ändamålen har tillgång till bra trä att göra bra och raka rör av. Bambu, exempelvis.

Jag tror själv att ett eldstål och lite fnöske är svårslaget. Särskilt ihop med ett par droppar alcogel. Men jämfört med en elddrill är jag inte lika säker. Fast det är ju minsann inte lätt att göra ett bra och hållbart snöre heller, om man inte har tillgång till ett färdigt redan...

Den enklaste och mest primitiva(?) metoden är nog en eldplog. Men det är nog den mest utmanande också. Vore kul om man kunde klara det, men det är nog annars mest en intressant motionsform.

http://www.wildwoodsurvival.com/surviva ... plow1.html

Det gäller nog att man har tillgång till "rätt" träslag. Någon som har en idé om vilka de skulle kunna vara i södra halvan av Sverige?

Jag "googlade" just på "elda +björkved" och då hittade jag denna text:

"Björkved inehåller dubbelt så mycket energi i jämförelse med de flesta andra trädslag.
När man skall elda för värme är därför Björkveden den bäst lämpade.
Men björkveden innehåller tjära och andra oljor som bildar sot vid förbränning.

Alved däremot inehåller ingen tjära eller oljor som vid förbränning frigörs, bildar sot och andra cancerframkallande ämnen.

Vilket gör alveden mycket lämplig att använda vid grillning och matlagning över eller vid öppen lägereld."

Källa: http://www.blocket.se/vi/16530029.htm?ca=4_s

------------------------------------------------

"Klibbalen växer huvudsakligen i
södra Sverige upp till latitud 60°N,
samt sporadiskt efter kusten norrut.
Den växer på näringsrika och fuktiga
marker samt i de så kallade rikkärren
som är rika på arter och därför ofta är
klassade som skyddsvärda.
Gråalen har sin största utbredning i
mellersta och norra Sverige, främst på
östkusten. Gråalen växer till skillnad
från klibbalen på torra och friska marker."

Källa: http://www2.slu.se/forskning/fakta/fakt ... S03-09.pdf

Lite mer info om ''fire piston'' Verkar faktiskt ha använts längre än jag trodde. http://www.primitiveways.com/fire_piston.html

Fick ett ryck och skickade efter en. Fungerar utmärkt. Gäller bara att ha riktigt bra fnöske.

Fullständigt fel. Ungefärligt energiinnehåll i olika sorters torr ved följer, per kubikmeter fast ved, dvs en solid kub 1x1x1m av torkat trä.

Al 2000 kWh
Gran, asp 2100 kWh
Tall 2300 kWh
Sälg 2400 kWh
Björk 2700 kWh
Ask, ek, bok, lönn, alm 2900
Rönn, oxel 3000 kWh
Apel, syren 3300 kWh

Björk är snarare bäst pga att den brinner lugnt och ger fin glöd, inte sprätter eller fräser (som t ex gran eller asp), och inte har frätande garvsyror som ek. Desutom innehåller ek och andra vedslag med hög energihalt så mycket energi att de kan "knäcka" klenare pannor iom att de brinner hastigt och intensivt. Dock inte ask, som antagligen är den optimala vedtypen med mer energi än björk, men björkens karaktärsdrag vid eldning, dvs lugnt och fint med bra glödbädd.

Min erfarenhet säger mig att björkved är gott och väl dubbelt så bra/effektivt som barrved.

Här i Småland är ofta barrveden så frodvuxen att densiteten torr blir bra mycket lägre än för lika torr björk. Kanske inte hälften, men i alla fall 2/3. Det innebär att man måste arbeta upp fler kubikmeter ute i skogen, och köra fler gånger för att transportera hem det.

Typiskt brukar värmevärdet vara ungefär lika för alla trädslag, mätt i torr vikt. Skillnad i vikten otorkad är inte alls lika stor för barrved och björk, mycket är ju vatten i bägge fallen, så det blir en del merarbete om man måste ta hem barrved. Dessutom skall denna extra ved kapas, klyvas, torkas och/eller staplas/kastas in i vedboden.

En vedbod som är full med barrved innehåller också mindre energi än om samma vedbod varit full med björkved. Och veden varar inte lika länge. Dåligt resursutnyttjande alltså.

Sammantaget innebär detta att jag anser att björkveden för mig är gott och väl dubbelt så bra som barrveden.

Men jag har en blandning. Speglar innehållet i skogen, om jag tar bort timmer för avsalu eller som jag sågar upp. Vår och höst eldar jag med mest barrved. Vintertid eldar jag med mest björk. Är det riktigt kallt kanske även lite ek. Jag blandar så att det går åt ungefär samma volym ved per eldningstillfälle. Typiskt en-två pannor fulla. Det skulle bli för mycket spring till pannrummet med att elda bara barrved vintertid när det är som kallast.

I köksspisen och kakelugnarna eldar jag mest med björk. Mindre volym att bära in då.

Är det jag som är ute o cyklar om jag påstår att all ved innehåller samma mängd energi, om man räknar VIKT istf VOLYM?

Detta då under förutsättning att fuktigheten är densamma i all ved man väger in.

En kubik ek väger bra mycket mer än samma volym asp t ex...

Det stämmer bra, men det gäller bara torr ved. Inte färsk eller rå ved. Rå ved innehåller MYCKET vatten.

Oki.

Då kommer frågan direkt:

VARFÖR... pratar man om olika energiinnehåll då, egentligen?

Ett kilo björkved, torkat till 15% fuktighet värmer exakt lika mycket som ett kilo granved, 15% fukt... eller varför inte ett kilo balsaträ?

All ved värmer då likadant... eller gör den det, med hänvisning till tabellen i denna tråd?

SVÅRT det här med ved... så för att vara säker på att få mycket värme, så eldar jag det mesta som finnns i min skog.

För att få lika mycket värme från gran, som från björk, så måste du arbeta upp fler kubikmeter gran, transportera hem fler kubikmeter gran, kapa och klyva fler kubikmeter gran, torka fler kubikmeter gran, stapla fler kubikmeter gran och slutligen elda fler kubikmeter gran. Även om granveden är lättare när den är torr, så är den inte särskilt mycket lättare ute i skogen.

Att elda med gran innebär alltså mer arbete!

Istället för 20/40 kubikmeter björk så behöver du kanske 30/60 kubikmeter gran.Det är inte säkert att du får plats med det i vedboden.

Men visst, jag eldar med lite av varje jag också. Men jag försöker se till att i alla fall hälften är björk. Resten tall. Inget gran. Eller iaf så lite som möjligt. Men det är mest för att jag är lat och för att jag vill ha plats för två års ved i vedboden.

Tabellen stämmer nog rätt bra. Misstänker att proportionerna är nära nog exakt i relation till torrsubstansvikten per kubikmeter för de olika träslagen. Men Småländsk frodvuxen gran är nog inte riktigt lika bra som det står i tabellen.

Gran och ek är enligt min mening för värdefulla träslag att bara elda upp. De används bättre som byggmaterial. Elda gör man med al, asp, ask och björk. Furu kan man också elda med (gärna i bastun eftersom den luktar så gott), men då tar man gallrade träd eller toppar. Kvistfria tallstamar gör man plankor av.