Jag har sedan barnsben matats med information och propaganda om miljöförstöringen. På 80-talet var det mycket fokus på försurning av sjöar och skövling av regnskogen, på 90-talet var det kärnvapenprover och växthuseffekt. Ofta porträtteras detta som ett hot mot jorden, som vi riskerar att förstöra. Jag tillhör den generationen som har blivit så överöst med domedagsprofetior och katastrofscenarion om vår planet, att jag nästan slutat bry mig.
Det som man lätt glömmer bort är att jorden är extremt uthållig, och har tiden på sin sida. I princip kan vi göra vad som helst med jorden, och det kommer att vara helt återställt efter en så kort tid som kanske 100 miljoner år. Efter bara 1 miljon år så lär alla spår av vår existens vara helt utplånade, och det tar 99 miljoner år innan något litet djur som lyckats överleva apokalypsen har evolverat till vår nuvarande nivå.
Faktum är att om vi förstör planeten och utplånar oss själva med miljöförstöring, så tar det förmodligen bara 100 miljoner år innan spåren av denna är borta och nästa varelse har tagit över och gör exakt samma sak med planeten. Detta kan sen upprepas 40 gånger innan jorden förstörs av solen när den är slut.
I det perspektivet tycker jag att man inte behöver oroa sig så mycket för att vi förstör jorden, utan snarast att vi gör den mindre lämplig för oss under en "geologiskt kort tid". Är det någon annan som har gjort samma observation?