Zombie skrev:Oj då, jag blandade ihop er så det här blev litet felriktat för din situation, ursäkta. Men jag tycker det tillför en del rent generellt...
I så fall har du nog lagt upp det på fel bog. Ägget ska inte försöka lära hönan värpa. Fråga henne i stället hur hon tycker du ska göra, typ. Hur hon rent praktiskt skulle lösa de problem som är mer fiktiva för dig. (Hon borde ha en del att lära ut.) Och påminn om att det mesta av omgivningen är betydligt okunnigare än du så det är risk att grannarna skulle ställa till eldsvådor. Och barnen är lika bortskämda som du. (Och jag antar att det var varmare klimat där, så vinterkylan var ett mindre problem.)
Och så läste jag någon utläggning om att det ju är konstigt att vi som är litet äldre faktiskt överlevde. Vi åkte utan säkerhetsbälten, och fick alla barnsjukdomar, och fick leka själva utomhus utan övervakning, och cyklade utan stödhjul och cykelhjälm, och fick gå till skolan själva, och blev inte strängt varnade för alla sorters främlingar. En del av det är väldigt otillåtet numera och grannarna skulle antagligen anmäla det som vanvård. Och lika fullt överlevde de flesta utan men. (Det är kanske snarare ett antiargument, men om hon kör med det kan du ju alltid hävda att du är mer rädd om barnen än så.)
Jag såg något på TV en gång hur de i någon öststat tyckte det var vansinnigt roligt (nyhetsförmedlaren skulle ha tappat snusen om han hade haft någon) när folk i USA oroade sig för att det skulle bli upplopp vid strömavbrott. För sin del hade de ofta strömavbrott och alla hade litet ljus hemma och var beredda på att plocka ur tvätten om det blev strömavbrott medan de tvättade.
Ja, det kan var bra och i bästa fall konstruktiv att ställa frågan: vad skulle
du göra?
Om jag ska vara uppriktig så har jag inte ältat alla möjliga domedagsscenarier, men det hon inte pallar med är det "mörka". Så mycket vet hon att preppar man så är det mot det "mörka". För henne är det något nytt och främmande, som jag inte sysslade med/ brydde mig om tidigare. I konkreta termer som att lägga upp ett matlager har hon rätt, annars har jag t.ex. alltid velat ha en BOL, utan att ha varit bekant med prepptermer. Men visst, jag hängde inte här för 10 år sedan, så skadad har jag blivit. När vi träffades för 22 år sedan såg också världen rätt så annorlunda ut. Och nu har vi dessutom barn, vilket är huvudanledningen att preppande är viktigt för mig.
Ett problem är också att hon inte har ett enda intresse som är av preppvärde som t.ex. friluftsliv, sport eller odling. Annars kan ju något prepprelaterat vara in en inkörsport. Hon är dessutom 100% stadsmänniska. Paradoxalt nog så har hon alltid varit intresserad av utrikesnyheter, politik och samhällsdebatt och är bra påläst.
Lärdom- Att ta upp och diskutera igenom det "mörka" och försöka vara rationell utan att skräck och ångest tar över. Prepping är gissningsvis också ett sätt för många att hantera sin egen dödsskräck. I vardagen behöver man ju inte gräva ner sig i det "mörka". Se BOL bara som en vanlig sommarstugan. Mycket av utrustning går under "fritid" som camping etc. Försök att göra preppandet lustfyllt. Eller i vart fall meningsfullt.
P.S. Jo vintrarna i Rumänien kan vara kalla, snö och minusgrader hör dit. Och då talar jag inte om bergen. De fick inte ha på sig extrakläder i de kalla klassrummen. Antagligen en skymt mot Ceausescu som blickade ner mot dem från väggen. Där hon bodde var det många barn och brist på skollokaler. De gick i treskift. Hon hade lektioner från 16-20.