Swedish Survivalist

Vi diskuterade hotet om militär konflikt i vårt närområde här hemma ikväll. Frugan tog på eget initiativ upp att vi borde ha mer kontanter hemma, bra så långt.

Jag föreslog att vi kanske även borde öka på matförråden. Hon såg inte vitsen eftersom "vad ska vi göra med massa mat om inte någon av våra vänner el släktingar har? Vi kan ju inte sitta och äta om de inte har". Jag försökte med att vi måste tänka på oss och våra barn först. Vi kan inte ta ansvar för alla.

Det föll inte i jättegod jord...

Någon som har tips om hur jag kan gå vidare? Att inte preppa för att våra vänner inte gör det känns inte OK.

Jag försöker sprida kunskap och medvetenhet till i alla fall släkt och närmaste vänner (tex en present bestående av fotogenlykta och Civilförsvarets checklista för strömavbrott, brukar få igång snacket). Däremot tror jag inte någon verkligen tagit tag i saken och börjat preppa.




Skickat från min iPhone med Tapatalk

svårt


jag hadde börjat med att fråga vad ni skall göra om era ungar börjar bli dåliga på grund av att dom inte får mat om det börjar krångla i sverige

och då komma med enkla krångel som om internet strejkar och inga butiker får matleveranser

eller en ny gudrun fast lite värre

Preppa mat för dig och era barn, låt frugan sitta hungrig tillsammans med släkt och vänner.

Låter hårt men det är faktiskt mitt råd.

Har ju genuint dålig WAF så hoppas kunna hjälpa till lite. Money talks som dom säger, är det köp 3 betala för 2 så köp. Det var ju billigt och blir inte dåligt är ett bra argumment. 2 eller 4 paket alvedon i den röriga lådan i hallen kommer inte märkas. Köpte lite extra batterier till ungarnas leksaker. Är det ärligt och hälsosamt för en relation, inte direkt men fattar hon inte så gör det som känns rätt. Säkra din familjs framtid så gott det går.

Riktigt svårt läge. Kan man inte övertyga så kan man inte ersätta det med att övertala heller, det funkar inte i längden.

Jag vet förstås inte hur du ska prata med din fru men fråga hur hon tänker sig att ni ska klara barnen om det blir störningar i samhället. Antagligen (nu gissar jag vilt) vill hon inte tänka på det jobbiga som kan uppstå om det blir illa på allvar och slår därför ifrån sig med ett irrationellt argument.

Vet inte er ekonomi eller situation men är hon allvarlig i att hon hellre ser sina barn svälta än att låta dem äta trots att andra släktingar saknar mat så får ni väl preppa åt alla.

/MD

"vad ska vi göra med massa mat om inte någon av våra vänner el släktingar har? Vi kan ju inte sitta och äta om de inte har"

Mitt svar: "Ska vår familj svälta för att vara solidariska med andra som inte förutsett problemen? Är vår överlevnad mindre viktig än solidariska symbolhandlingar? Skulle våra vänner gå hungriga bara för att vara bussiga med oss om det fanns ett alternativ när de såg sina barn kraftlösa och undernärda av hunger?

1. Är hon beredd att se barnen svälta? (Vilket hon kan förebygga nu.)
2. Skulle era vänner och släktingar ge er mat om de hade, eller skulle de prioritera sina barn?
3. Om ni har massor av mat så kan ni dela med er till era släktingar och vänner, om det skulle bli nödvändigt. Och så sätter ni er ner och räknar på kalorierna och hur många dagar det skulle räcka. Det torde bli dyrt och besvärligt att preppa för dussintals (?) personer. Då kan ni:

1b. Tala om det för dem, och försöka utpressa dem att preppa själva (låt henne lista argumenten och genomföra samtalen). Med litet tur så fungerar det i vissa fall.
2b. Inte tala om det för dem förrän SHTF. (Vid SHTF infaller argument 1 igen, och då antar jag att barnen kommer en bra bit före de flesta andra.)
3b. Någon sorts hybrid av 1b och 2b. Börja med att lista vilka personer som är aktuella och vilka av dem som ni (hon) anser er ha ansvar för.
4b. Ett stort party i dagarna tre några dagar (veckor?) efter SHTF. Alla era vänner och släktingar får en stor tallrik ärtsoppa och en varmkorv per dag. Det är de säkert glada och tacksamma över vid det laget.

Och argumentet att det är billigare med storpack borde fungera, åtminstone i liten skala.

Jag såg förresten ett resonemang om godhet och välgörenhet en gång.
Den barmhärtige samariten i bibeln hjälpte den nödställde, men han hade resurser. Hade han inte haft pengar kunde han inte ha betalat för oljan och och det andra. Så det är viktigt att ha något att dela med sig av, om man vill vara god.

(Och har ni inte råd att preppa åt era vänner, kanske ni kan låna pengar av dem och köpa förnöderheter så får de igen dem in natura när de behöver dem. Bara ett infall. Litet knepigt om SHTF inte infaller inom rimlig tid...)

Wildthing skrev:
Jag försöker sprida kunskap och medvetenhet till i alla fall släkt och närmaste vänner (tex en present bestående av fotogenlykta och Civilförsvarets checklista för strömavbrott, brukar få igång snacket). Däremot tror jag inte någon verkligen tagit tag i saken och börjat preppa.

Förklara för henne att om ni börjar ökar sannolikheten att era vänner och släktingar tar efter ert exempel. Det innebär kanske att ni måste ge upp en del op-säk men ni måste ju inte visa upp hela omfattningen av ert preppande. Det borde räcka att visa att ni är väl förberedda för en kortare kris för att sätta ett bra exempel.

"Skall vi äta om inte alla andra har?" Där kan det ju bli ett riktigt problem.
Säg vid en riktig kris en välmenande familjemedlem ringer till alla ni känner.
Kom till oss vi har massor av käk.
Eller alla hon/han säger till alla ni känner tänker "Krisar det kan ni komma till oss vi välförsedda"
Hur hanterar man sådant?

Vänd hennes argument. Vi måste kunna hjälpa vänner och släktingar om det blir kris.
Pasta, ris, vete, salt, socker och ättika är billigt att preppa mycket av. Vete, salt, socker och ättika är dessutom "köp och glöm" varor bara de förvaras torrt och ohyresäkert.
Tre månader åt tjugo personer är i o f s ganska mycket, jag får det till ca 600 kilo vete, 200 kilo socker, kanske 50 kilo salt. Säg 11000 kronor för att överleva kolhydratsmässigt.
Lika mycket pengar i konserver ger variation, smaksättning samt lite vitaminer, mineraler och proteiner.
Nu kommer inte alla släktingar att komma hem till er, så det hörn blir snarare mat för ett halvår för tio personer, eller för 15 månader för en fyrapersoners kärnfamilj.

Får du inte med henne på noterna ändå, så be att få ta en övergarderob till preppmat och en till prepputrustning, det kommer du långt med om du nyttjar det rätt och bor du i villa så kan du få undan mycket på vinden eller i garaget utan att hon någonsin behöver märka något.

Oj, den där är svår, riktigt svår.

Det låter nästan lite som om hon hellre svälter, av solidaritet, än ser till att era barn (och ni) har det bra.
Skulle era släktingar och vänner göra det samma för er?
Eller om jag vänder det så att det blir ännu jävligare: Om de skulle hoppa ut för stupet, skulle hon hoppa efter?
Skulle hon blåsa alla era besparingar om någon släkt eller vän förköpt sig på en fin bil eller resa och nu är PKK och måste ha pengarna?

Man skall så klart hjälpa andra där så är möjligt, och jag personligen tycker att andra trådar som säger att man har ett litet lager som man kan ge andra av är rätt.
I ditt fall skulle jag använda barnen som ett argument men sen även faktiskt som andra säger dra ihopa billiga kolhydrater som kan förvaras länge och precis som du själv är inne på: tala med dem om detta så att de blir medvetna och kanske själva börjar göra något. Vem vet, om några år kanske de har höjt sin medvetenhet för att minst klara några veckor.

//Tank

Om ni båda blir arbetslösa samtidigt och det kommer fler dåliga överraskningar tex sjukdom och strider om akassa och sjukförsäkringar mm har ni råd med ert boende och er standard då ?
Skulle släktingarna komma springande med pengar och mat till er då så ni kan behålla er status och ert ansikte utåt ?

I såna frågor kanske hon kan böja sig lättare för frågan om att ha lager hemma än de rena prepper frågorna ?

Det finns de på forumet som har blivit utsatta för livsförändrande händelser men som landat med fötterna på jorden igen tack vare sina lager med bra att ha saker och mat . Mat hemma = mer pengar över till annat nödvändigt .

Min väg är en mix av flera. Alla accepterade, alla rätt gråa.

Vi har en matkällare i villan, det är enkelt att köpa 3 för två, eller 10 bönkonserver för att priset är ju mycket bättre, på samma sätt fyndar jag pasta, gryn och ris. Stort skafferi i köket, med en rejäl backup i källaren.
Förrådet är därför inte konstant, inte pålitligt 3 månader, snarare pendlande mellan 3 v och 6 v. Men det är där och accepterat.

Sen började jag jaga, på den hobbyn kan jag avskriva en hel del prylar. Ser till att barnen börjat på Mulle/Strövarna och följer med, stormkök och uteutrustning fixat. Ett par liter extra T-röd märks inte i garaget. Ja, vägarna framåt är flera.
Börja intressera dig för lite odling. Byt ut häcken mot något med ätbara bär. Ett äppelträd är en bra grej, två är dubbelt så bra. Morötter, bönor och zucchini är lättodlat. Kanske ungarna vill ha kaniner? Vi har två 6kg vädurskaniner, som sällskap... Byggt en rejäl bur och hage, lite extra verktyg gick åt och det blev nog en del material över efter med. Ger fin gödsel till zucchin med. Glömde säga att jag köper foder i 25 kg säckar (med spannmål...).
Köper kött direkt från en hobbyuppfödare, en flyttkartong nötkött fyller frysen snabbt särskilt om det ska in lite vilt med. 30-40 kg kött är bra att ha, även om det inte går att lagra länge vid olyckliga lägen.
Vattendunkar är det jag inte köpt, men väl en Lifesaver Jerrycan som står undanställd i mitt hobby/jaktrum...

Klarar jag en vinter, nej antagligen inte. Men mycket bättre än 72h eller inget alls.

Arktos skrev:Min väg är en mix av flera. Alla accepterade, alla rätt gråa.

Vi har en matkällare i villan, det är enkelt att köpa 3 för två, eller 10 bönkonserver för att priset är ju mycket bättre, på samma sätt fyndar jag pasta, gryn och ris. Stort skafferi i köket, med en rejäl backup i källaren.
Förrådet är därför inte konstant, inte pålitligt 3 månader, snarare pendlande mellan 3 v och 6 v. Men det är där och accepterat.

Sen började jag jaga, på den hobbyn kan jag avskriva en hel del prylar. Ser till att barnen börjat på Mulle/Strövarna och följer med, stormkök och uteutrustning fixat. Ett par liter extra T-röd märks inte i garaget. Ja, vägarna framåt är flera.
Börja intressera dig för lite odling. Byt ut häcken mot något med ätbara bär. Ett äppelträd är en bra grej, två är dubbelt så bra. Morötter, bönor och zucchini är lättodlat. Kanske ungarna vill ha kaniner? Vi har två 6kg vädurskaniner, som sällskap... Byggt en rejäl bur och hage, lite extra verktyg gick åt och det blev nog en del material över efter med. Ger fin gödsel till zucchin med. Glömde säga att jag köper foder i 25 kg säckar (med spannmål...).
Köper kött direkt från en hobbyuppfödare, en flyttkartong nötkött fyller frysen snabbt särskilt om det ska in lite vilt med. 30-40 kg kött är bra att ha, även om det inte går att lagra länge vid olyckliga lägen.
Vattendunkar är det jag inte köpt, men väl en Lifesaver Jerrycan som står undanställd i mitt hobby/jaktrum...

Klarar jag en vinter, nej antagligen inte. Men mycket bättre än 72h eller inget alls.

Bra positivt sätt!

//Tank