Oj, den där är svår, riktigt svår.
Det låter nästan lite som om hon hellre svälter, av solidaritet, än ser till att era barn (och ni) har det bra.
Skulle era släktingar och vänner göra det samma för er?
Eller om jag vänder det så att det blir ännu jävligare: Om de skulle hoppa ut för stupet, skulle hon hoppa efter?
Skulle hon blåsa alla era besparingar om någon släkt eller vän förköpt sig på en fin bil eller resa och nu är PKK och måste ha pengarna?
Man skall så klart hjälpa andra där så är möjligt, och jag personligen tycker att andra trådar som säger att man har ett litet lager som man kan ge andra av är rätt.
I ditt fall skulle jag använda barnen som ett argument men sen även faktiskt som andra säger dra ihopa billiga kolhydrater som kan förvaras länge och precis som du själv är inne på: tala med dem om detta så att de blir medvetna och kanske själva börjar göra något. Vem vet, om några år kanske de har höjt sin medvetenhet för att minst klara några veckor.
//Tank