Swedish Survivalist

Jag läser flera som menar att det inte går att ockupera mark med vapenmakt för då kommer minsann grannarna med bössor och tar över den marken. Men då har ju grannarna precis gjort det som ni sa inte gick att göra?

Tack till Druid för klargörande. Alltid bra att få input från flera håll när det gäller saker man själv inte är så hemma på.

Arctic Fox skrev:Jag läser flera som menar att det inte går att ockupera mark med vapenmakt för då kommer minsann grannarna med bössor och tar över den marken. Men då har ju grannarna precis gjort det som ni sa inte gick att göra?

Du kan göra anspråk på mark genom att du råkar bo på eller vid marken. Oavsett om du är ensam eller många i grupp. Oavsett om du bott där länge eller är nyanländ utan lokalkännedom.

Det är troligen mer sannolikt att du kan försvara dina anspråk på mark om du är del av en stor grupp än om du är ensam.

En nyanländ utomstående har ingen aning om vem som gör anspråk på vilken mark, baserat på vad de redan bofasta grannarna och markägarna hävdar och kommit överens om. Och kanske till och med kan styrka med gamla fastighetsgränser. Det innebär att nyanlända utomstående hotar äganderätten för alla redan befintliga markägare.

Hot mot äganderätten är en VÄLDIGT bra grund för att bilda en stor grupp med hög kapacitet att utöva våld mot en mindre grupp, eller individer, som utpekas som ursprung till hotet.

EssBe skrev:

Arctic Fox skrev:Jag läser flera som menar att det inte går att ockupera mark med vapenmakt för då kommer minsann grannarna med bössor och tar över den marken. Men då har ju grannarna precis gjort det som ni sa inte gick att göra?

Du kan göra anspråk på mark genom att du råkar bo på eller vid marken. Oavsett om du är ensam eller många i grupp. Oavsett om du bott där länge eller är nyanländ utan lokalkännedom.

Det är troligen mer sannolikt att du kan försvara dina anspråk på mark om du är del av en stor grupp än om du är ensam.

En nyanländ utomstående har ingen aning om vem som gör anspråk på vilken mark, baserat på vad de redan bofasta grannarna och markägarna hävdar och kommit överens om. Och kanske till och med kan styrka med gamla fastighetsgränser. Det innebär att nyanlända utomstående hotar äganderätten för alla redan befintliga markägare.

Hot mot äganderätten är en VÄLDIGT bra grund för att bilda en stor grupp med hög kapacitet att utöva våld mot en mindre grupp, eller individer, som utpekas som ursprung till hotet.

Men allt det är ju bara sidokommentarer. Vem som hotar vem och vem som hävdar vad.

Det jag sa, som du citerade, gällde om man kan ockupera mark med vapenmakt eller inte. Vilket man självklart kan, det är ju hela grunden till markägande från början.

Anser du att det är intressant att med våld kunna ockupera mark några dagar så har du helt rätt.

Annars behöver du nog beakta grannar och redan befintliga markägare i närheten. De anser troligen att de har mer rätt till marken än vad utomstående har. Men hys ingen oro. De behöver troligen hjälp med att odla sin mark med manuella metoder. Troligen är de villiga att låta dig hjälpa till mot mat för dagen och kanske en liten, liten åkerplätt för egna odlingar.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Statare

Eller se till att ha stöd av en större och starkare grupp än vad lokalbefolkningen utgör. Exempelvis be om hjälp från Staten, om den existerar. Eller från någon krigsherre/rövarbaron med en rörlig styrka, som du är villig att betala regelbunden tribut till, som tack för hjälp att hävda dina anspråk gentemot lokalbefolkningen.

Det är märkligt. En del tycks tro att när centralsamhället brakar samman så öppnas det helt nya möjligheter och det blir enklare och friare att göra som man vill och att flytta på sig och förändra sin roll och position i samhället.

Jag tror det blir precis tvärtom. Det blir mindre frihet, mer tvång och mycket svårare att förbättra en redan utsatt belägenhet om man saknar grundläggande resurser. Mark. Verktyg. Kunskap. Arbetskraft. Det enda som det med säkerhet blir överflöd av i händelse av ett sammanbrott är okunnig hungrig billig arbetskraft. De som har möjlighet kommer självklart att exploatera detta. Det är inte ondska. Det är antingen det eller att bli utnyttjad och exploaterad själv. Det är inte ett nollsummespel. Det är ett spel med en negativ summa av alla möjliga spelutgångar. Det handlar inte längre om att fördela ett överskott utan om att fördela ett underskott. Iaf tills förhållanden börjar stabiliseras.

Det är en bidragande orsak till varför jag preppar och varför jag äger odlingsbar mark redan idag. Och redan har ett litet lager med verktyg och odlar för husbehov. Jag ser det som väldigt viktiga resurser i framtiden. Resurser som kan innebära liv eller död. Och som jag är beredd att kämpa för att behålla.

Det här med att ta vad man vill ha med vapen och hot om våld när det man tar är livsviktigt för de som blir berövade: man kommet inte bli långvarig om man inte är många och koordinerade med allt vad det innebär. Det räcker med en person som man inte såg med jaktgevär så är ens rånar-tour över. Live by the sword, die by the sword.

Jag skulle bli förvånad. En by som kan båda upp så mycket beväpnat folk är stor.

tiwaz skrev:Om man tror att man kan ockupera mark gör man det nog lätt för sig. i byarna känner folk varandra, försök ockupera en mark som någon annan äger, men bli inte förvånad om det plötsligt står 70 man med hagelbrakare o studsare utanför dörren...

Nja, för flera hundra år sedan fanns det mer odlingsbar mark. Delar av Norrland bebyggdes på 1800-talet, och somliga for till Amerika.

Det kanske är den grundläggande skillnaden mellan gamla hederliga bönder och moderna människor. Man var beredd att halvsvälta idag för att kunna odla nästa år. Om man hade tur så fick man god skörd. Om man arbetade hårt och hade tur...

Mosi skrev:Bondesamhället var dödsdömt redan för flera hundra år sedan. När den genomsnittliga bonden har 4st barn och gården bara räcker för att försörja 1st familj, inte 4st, och all annan odlingsbar mark redan är upptagen.

Dessutom uppstår snabbt problemet med kortsiktiga lösningar, om man i hunger slaktar ut alla gårdens hästar, så finns det inget dragdjur för att driva gården året efter. Ungefär som att koka gröt på utsädet.

Visst öppnas det nya möjligheter och visst blir det enklare och friare att göra som man vill och förändra sin roll och position i samhället. Därmed inte sagt att det slutar lyckligt.
Problemet är väl snarare att golvet försvinner. Som det är nu så blir man omhändertagen även om man är sjuk eller handikappad eller gammal eller har gjort vansinnesaffärer och blivit utblottad. Jag tror inte man brukar svälta eller frysa ihjäl ens om man är uteliggare (i Sverige). Åtminstone om man inte är missbrukare så att man gör dumma saker som att supa sig full och lägga sig i en snödriva.

Vid TEOTWAWKI kommer nog toppskiktet att hamna under medelklassnivå (materiellt mycket sämre förstås, men har Makt och Anseende och Bättre än småfolket och Får Bestämma och Kan försörja många barn och ge dem en god start) och vanligt folk vara mer på uteliggarnivå (visserligen med tak över huvudet och en fullt accepterad plats i samhället, men ofta hungrig trots att man arbetar jämt) och de som inte kan försörja sig med arbete eller kunskaper eller andra resurser dör undan.

Utrymmet på toppen är alltid begränsat. Det är inte sagt att just jag/ni kan ta sig dit. För övrigt kan det kosta på också. Man är mer utsatt i toppen.

EssBe skrev:klipp
Det är märkligt. En del tycks tro att när centralsamhället brakar samman så öppnas det helt nya möjligheter och det blir enklare och friare att göra som man vill och att flytta på sig och förändra sin roll och position i samhället.

Jag tror det blir precis tvärtom. Det blir mindre frihet, mer tvång och mycket svårare att förbättra en redan utsatt belägenhet om man saknar grundläggande resurser. Mark. Verktyg. Kunskap. Arbetskraft. Det enda som det med säkerhet blir överflöd av i händelse av ett sammanbrott är okunnig hungrig billig arbetskraft. De som har möjlighet kommer självklart att exploatera detta. Det är inte ondska. Det är antingen det eller att bli utnyttjad och exploaterad själv. Det är inte ett nollsummespel. Det är ett spel med en negativ summa av alla möjliga spelutgångar. Det handlar inte längre om att fördela ett överskott utan om att fördela ett underskott. Iaf tills förhållanden börjar stabiliseras.

Det är en bidragande orsak till varför jag preppar och varför jag äger odlingsbar mark redan idag. Och redan har ett litet lager med verktyg och odlar för husbehov. Jag ser det som väldigt viktiga resurser i framtiden. Resurser som kan innebära liv eller död. Och som jag är beredd att kämpa för att behålla.

Zombie skrev:Visst öppnas det nya möjligheter och visst blir det enklare och friare att göra som man vill och förändra sin roll och position i samhället. ...

Du får gärna utveckla detta med några exempel. Vad är det för nya möjligheter som öppnar sig och vad blir enklare och friare? Jag tror som sagt att det blir tvärtom, men kanske jag har fel?

Många av de friheter, möjligheter och rättigheter vi har idag kan komma att försvinna. Exempelvis fri rörlighet på vägar och i skog och mark. Eller möjligheten att gå till affären och köpa mat och bära hem den. Tillgång till friskt rent vatten. Tillgång till sjukvård. Samhälleligt skydd av äganderätten.

EssBe skrev:Anser du att det är intressant att med våld kunna ockupera mark några dagar så har du helt rätt.

Annars behöver du nog beakta grannar och redan befintliga markägare i närheten. De anser troligen att de har mer rätt till marken än vad utomstående har. Men hys ingen oro. De behöver troligen hjälp med att odla sin mark med manuella metoder. Troligen är de villiga att låta dig hjälpa till mot mat för dagen och kanske en liten, liten åkerplätt för egna odlingar.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Statare

Eller se till att ha stöd av en större och starkare grupp än vad lokalbefolkningen utgör. Exempelvis be om hjälp från Staten, om den existerar. Eller från någon krigsherre/rövarbaron med en rörlig styrka, som du är villig att betala regelbunden tribut till, som tack för hjälp att hävda dina anspråk gentemot lokalbefolkningen.

Det är märkligt. En del tycks tro att när centralsamhället brakar samman så öppnas det helt nya möjligheter och det blir enklare och friare att göra som man vill och att flytta på sig och förändra sin roll och position i samhället.

Jag tror det blir precis tvärtom. Det blir mindre frihet, mer tvång och mycket svårare att förbättra en redan utsatt belägenhet om man saknar grundläggande resurser. Mark. Verktyg. Kunskap. Arbetskraft. Det enda som det med säkerhet blir överflöd av i händelse av ett sammanbrott är okunnig hungrig billig arbetskraft. De som har möjlighet kommer självklart att exploatera detta. Det är inte ondska. Det är antingen det eller att bli utnyttjad och exploaterad själv. Det är inte ett nollsummespel. Det är ett spel med en negativ summa av alla möjliga spelutgångar. Det handlar inte längre om att fördela ett överskott utan om att fördela ett underskott. Iaf tills förhållanden börjar stabiliseras.

Det är en bidragande orsak till varför jag preppar och varför jag äger odlingsbar mark redan idag. Och redan har ett litet lager med verktyg och odlar för husbehov. Jag ser det som väldigt viktiga resurser i framtiden. Resurser som kan innebära liv eller död. Och som jag är beredd att kämpa för att behålla.

Ett mycket bra inlägg. Men hur jag än vrider och vänder på det så kommer man behöva ha en beväpnad grupp som jag ser det. Kanske kommer övriga markägare runtomkring och byn gå ihop för gemensamt försvar men sådant kommer alltid vara osäkrare undsättning att vänta på än att ha en egen beväpnad grupp. En större familj skulle man helst ha. Eller slå ihop gårdar för att bli fler på ett ställe som man utgår från. Förhoppningsvis inser man detta utan att enskilda små jordbrukare först blir ockuperade eller får sätta livet till av någon som vill ta över hellre än att bli statare eller livegen. Det blir inte hållbart att både kriga och odla så helst ska man vara så avskräckande att inga väpnade konflikter uppstår.

Det finns redan väldigt många beväpnade grupper organiserade ute på landsbygden. Med kommunikationsutrustning och utrustning för fältarbeten och transporter i terräng och mycket annat intressant.

De kallas "jaktlag".

Idag är detta naturligtvis 100% laglydiga och fredliga personer. Men efter T kan sådana grupper utnyttjas för mindre fredliga ändamål. Eller man kan iaf försöka skrämmas med möjligheten...

Det bästa sättet är väl isåfall om markägaren har anställda som bara jobbar med att försvara marken, och delar ut den mark han inte själv kan bruka till andra, som då har råd med någon enskild anställt försvarare ovanpå andelen som går till ägaren, och ner så i leden.

Det systemet fungerade ju rätt länge.

Jo. Men det finns även en del historik om att de som anställde legoknektar för skydd plötsligt blev utsparkade eller hängda. Och legoknektarna var plötsligt de nya makthavarna/markägarna. En militärkupp.

Lite osäker på hur man skyddar sig mot det...

Jag skulle föredra att samarbeta med grannar framför att samarbeta med inhyrda legoknektar. Särskilt om den som leder legoknektarna verkar smart.

Det finns också gott om historiska exempel på utrensningar inom militären, när de tycks bli lite för styva i korken.

Vi är nog lite bortskämda med en fungerande rätts-stat. Även om den är långt ifrån perfekt.