Swedish Survivalist

Tror en stor fara är det alltmer söndervittrade samhällskontraktet. Det lågintensiva inbördeskriget som i media och hos myndigheter kallas för "social oro" kommer att öka alltmer och utmynna i allt svårare, allt större och allt våldsammare kravaller.

Polariseringen mellan "utsatta" och "privilegierade" kommer att öka. I takt med det kommer våld/terror alltmer systematiskt att riktas mot "privilegierade". Dessa kommer i sin tur plötsligt att börja försvara sig och slå tillbaka, eftersom polis och till slut även militär, inte klarar av det. Landet kommer -sakta i början, sen allt fortare, att slitas sönder. Således inbördeskrigsliknande tillstånd. Tidsram någonstans mellan 10-20 år. Typ.

Kryssade för "Inget i nivå med ovanstående under 2016/2017"


Jag tror snarare på ett virus, antingen ett endemiutbrott som lyckas att begränsas till vissa områden eller om vi har otur så blir det en pandemi av kalaset. Något i stil med galna kosjukan eller svininfluensan, dock inget grövre hoppas jag.

Terrorhotet kommer att öka mot Sverige, troligtvis så kommer vi att få se någon incident även i detta landet.

Ekonomin tror jag faktiskt kommer att hålla sig ganska så stabiliserad under år 2017, däremot så kommer vi se en höjning på oljan.

Bilen kommer att rasa och jag kommer att gå med huvudvärk om vilken modell jag måste köpa på mig istället.

Jag tror att det svenska samhället skapat ett svagt samhälle. Hög belåningsgrad, falsk högkonjunktur stimulerad av låga räntor i ett misslyckat försök att öka inflationen. Staten lånar pengar för sin slösaktiga politik, och detta i en högkonjunktur. När lågkonjunkturen slår till och kommunerna övertar försörjningsansvar för nyanlända som inte kommer i arbete blir det dystert.

Sveriges beredskap och redundans är obefintlig, vi klarar daglig drift och samhällsstörningar som faller inom normalgraden, men även i det läget saknas förmåga att bibehålla robusthet i vital infrastruktur och samhällsservice vilket då försämras kontinuerligt. Sjukvård, blåljus, äldrevård, barnomsorg, skola - allt är underdimensionerat, vilket förvisso inte är så konstigt när vi har den befolkningsökning som ni sker. Utmaningarna växer men förmågan minskar, inget bra recept.

Jag tror att det behövs en vindpust för att korthuset rasar, den vindpusten kan vara allt från allvarliga saker som pandemi eller krig i Europa till ökade attentat och oro i förorterna, terrorattentat osv för att få bollen i rullning.

Sverige är blottat, detta i stort tack vare det höga antalet migranter som anlänt det senaste året. Synergieffekterna av tex. en global ekonomisk kris skulle antagligen innebära att Sverige kommer skriva historia som landet som raserades på tre mandatperioder.

Läs det här utdraget från David Jonstads bok "Kollaps - livet vid civilisationens slut" när det gäller förklaringsmodeller för varför samhällen kollapsar. Ökande lager av komplexitet i kombination med minskande tillgång på energi. Samma tendenser som vi ser idag. Det har i grunden inget att göra med immigranter eller flyktingpolitik utan detta är snarare ett symptom på det som händer i vår omvärld och den riktning som utvecklingen har.

Ingen av ovanstående. Än så länge, även om förmågan kanske pekar nedåt, så kan samhället absorbera kriser hyffsat väl. En pandemi, asteroidnedslag etc. kan ju givetvis lamslå hela samhället men dessa är ju svåra att förutsäga, varför just 2016-17?

Det som skulle kunna hända är att Ryssland tar steget in i Baltikum. Inget jag tror mycket på, men risken finns. Ekonomisk stagnation, stora omställningar av resurser och eventuellt kortvarig lamslagning av samhället genom sabotage. Ett kortvarit SHTF.

Ett annat scenarion som är intressant är om internet slåss ut längre tid än några dagar. Lejondelen av alla organisationer sköter nu sin kommunikation genom nätet och det kommer ta tid att ställa om. Igen, ett kortvarit SHTF med matbrist, drivmedelsbrist, elavbrott och potentiellt svårstyrda folksamlingar. Samhället kommer växla om men det kan bli några tuffa veckor då en stad kanske inte är bästa stället att vara på.

Apokalyptish skrev:Ett annat scenarion som är intressant är om internet slåss ut längre tid än några dagar. Lejondelen av alla organisationer sköter nu sin kommunikation genom nätet och det kommer ta tid att ställa om. Igen, ett kortvarit SHTF med matbrist, drivmedelsbrist, elavbrott och potentiellt svårstyrda folksamlingar. Samhället kommer växla om men det kan bli några tuffa veckor då en stad kanske inte är bästa stället att vara på.

Mer troligt som jag ser det än att Internet helt slås ut, är att delar av Internet blir mer eller mindre tydligt isolerade från resten. Det skulle i vårt fall t.ex. kunna hända om de kablar som binder ihop svenska Internet med resten av världen, och/eller utrustningen de är kopplade till, blir obrukbar/a av någon anledning (krigshandling, sabotage, olycka, ... kan vara vad som helst och behöver inte vara medvetet mänskligt SHTF). I princip ska nätverket Internet klara av en sån sak, men hur alla de tjänster vi använder där servrarna finns "i molnet" (dvs någon annan stans) överlever något dylikt är en helt annan sak. Vi har om jag minns rätt en rot-DNS-server (en av tretton) i Sverige, men det hjälper nog föga om stora delar av eller till och med hela både Microsofts, Amazons och Googles moln skulle bli onåbara tillsammans med DNS-servrarna för ett stort flertal av världens toppdomäner...

Som jag haft skrivet i min signatur ett tag: Du upptäcker att din smartphone plötsligt helt saknar täckning på alla nät. Agera.

Du kan alltid räkna med människors ignorans bara kommer öka.

Vart jag än tittar, så ökar bara poläriseringen på alla områden inkl nya hittas på för var dag.

Misstänker redan innan nyåret vi kommer få ana vart vägen kommer leda oss...

Även om ekonomin kommer skaka, så gissar jag på uppfinningsrikedomen resulterar i konserten än igen sparkas nedför gatan.

Skulle gissa på skramseltrumma kommer bankas på än hårdare...

Kontrollen kommer tappas, men när eller vart är svårt att säga...

Direkt kul kommer det då inte bli...

Har själv haft problem med internet och det var inte så roligt. Man inser inte vad man har förrän man mister det. Jag har inga minnen av att det är något problem när man ska bort eller så, när man kan förbereda litet, men så där rätt ur det blå...

Och på samhällsnivå är det ju en helt annan sak. Det har hänt mycket bara de 5-10 senaste åren. Simpla saker som diverse kontakter med myndigheter, tidbokningar, felanmälningar, E-handel, bankärenden, telefonnummer och annat som man kan göra fort och lätt på nätet blir betydligt besvärligare om man ska göra det IRL eller genom att ringa. Speciellt som det numera är tänkt att man ska göra det på nätet och servicen är dimensionerad efter det. Visserligen har många telefonen till internetärenden, men om själva internet gick ned skulle det bli ordentliga problem ganska fort. Även om strömmen och telefonerna fungerade klanderfritt.

Mycket har hänt sedan start av tråden…
Frågan är.. Har man preppat rätt eller fel?
Skulle vara intressant att göra en omröstning igen för att se om vi har omvärderat saker och ting.